De första timmarna och dagarna efter förlossningen är avgörande för att mamman och barnet ska kunna initiera och bygga upp mjölkproduktionen på ett effektivt sätt. Att mammor får lämpligt stöd och rådgivning under denna period är avgörande för att de ska kunna initiera och upprätthålla en tillräcklig mjölkproduktion.
Det är mer sannolikt att mammor slutar amma om de upplever att de har en otillräcklig mjölkproduktion. Mammor vars barn inte kan amma på ett effektivt sätt eller mammor med riskfaktorer kopplade till amning behöver extra stöd för att få igång en mjölkproduktion. I sådana här situationer kan sjukhusklassade pumpar som används för att stimulera brösten vara ett värdefullt stöd. Det är därför användbart att identifiera och övervaka kvinnor med riskfaktorer kopplade till fördröjd sekretorisk aktivering som kan ha nytta av tidig pumpanvändning för att initiera och bygga upp en tillräcklig mjölkproduktion.
Lars Bode, professor i pediatrik och chef för Mother-Milk-Infant Center of Research Excellence (MOMI CORE), University of California i San Diego, USA
I och med alla förändringar i klinisk praxis måste vi stärka föräldrarna med hjälp av evidensbaserad information, så att de kan be om det stöd de behöver för initiering och amning på sjukhuset så att de kan få igång en tillräcklig långsiktig mjölkproduktion.
Initiering av mjölkproduktion
Alla mammor går igenom samma laktationsprocesser för att uppnå tillräcklig mjölkproduktion, vare sig förlossningen sker för tidigt eller efter fullgången graviditet. Denna amningsresa kan beskrivas som fyra sammanhängande stadier:
- Utveckla – bröstvävnaden
- Initiera – mjölkproduktionen
- Bygga upp – mjölkproduktionen
- Upprätthålla – mjölkproduktionen
Eftersom stadierna tydligt hänger ihop är det viktigt att det blir rätt från början, och det har i sin tur stor betydelse för god mjölkproduktion i det långa loppet.
Vägledning för vårdpersonal: Amning och pumpning under corona
Denna infografik är baserad på aktuella bevis från Världshälsoorganisationen och UNICEF. Här får vårdpersonal svar på de vanligaste frågorna när kvinnor ammar med coronavirus – oavsett om de misstänks eller har bekräftats vara smittade med covid-19 och antingen ammar eller pumpar åt sitt fullgångna barn eller sitt barn som vårdas på en neonatal intensivvårdsavdelning.
Risktillstånd som påverkar möjligheterna för initiering av amning
När man ska fastställa risken för fördröjd sekretorisk aktivering behöver man ta hänsyn till vissa riskfaktorer. Tre av dessa faktorer kan bedömas före födseln (mammans ålder, antal tidigare graviditeter, kroppsvikt) och den fjärde faktorn, födseln, kan bedömas omedelbart före födseln eller under förlossningen (oplanerat kejsarsnitt). Korrekt klinisk intervention i rätt tid kan ge mamman bästa möjliga chanser att uppnå sina amningsmål. Därför bör mammor med dessa tillstånd utbildas med avseende på de potentiella amningsrelaterade utmaningar de kan ställas inför.
Förbättring av fördröjd laktogenes och amningssvårigheter hos mammor med risktillstånd
Förmågan att initiera, bygga upp och upprätthålla tillräckliga bröstmjölksvolymer för att tillgodose ett barns behov beror på komplexa, sammanvävda faktorer. Dessutom finns flera riskfaktorer kopplade till försenad mjölkproduktion och amningssvårigheter hos mammor.
I många amningssituationer inleds inga interventioner förrän en mamma rapporterar problem. Genom att identifiera mammor som löper risk för försenad eller hämmad mjölkproduktion, i synnerhet mammor med flera risktillstånd, kan läkare övervaka barnets amningsförlopp mer noggrant och ingripa proaktivt.
Rätt från början: Det kritiska fönstret för att se till att amningen kommer igång och förbättra patientnöjdheten
Professor Diane Spatz, PhD, RN-BC, FAAN, presenterar evidensbaserade strategier för hur man hanterar suboptimala amningsproblem kopplade till amningsrelaterade riskfaktorer och hur man förändrar rutinerna på ett sätt som påverkar amningsresultaten.
