Det mjölkavsöndrande bröstets anatomi
Viktiga upptäckter
Forskningen som utförts vid University of Western Australia har lett till banbrytande upptäckter som vänt upp och ned på det mesta av de tidigare kunskaperna om det ammande bröstet.
De viktigaste upptäckterna är:
- antalet mjölkgångar är 4–18 (tidigare 15–20)
- mjölkgångarna förgrenas närmare bröstvårtan
- de tidigare beskrivna mjölksjöarna finns inte
- mjölkgångarna kan finnas nära hudens yta vilket gör att de lätt kan tryckas ihop
- större delen av körtelvävnaden finns inom en radie på 30 mm från bröstvårtans bas.
Medela har tagit fram en bild för att demonstrera de nya rönen och många läroböcker och webbplatser använder nu den här bilden som ett hjälpmedel.
Relevans i praktiken
Det finns tre viktiga saker att tänka på när det gäller amning i praktiken:
- en snabb första mjölkutsöndring är viktigt för en effektiv mjölkutdrivning
- brösttrattar av rätt storlek för varje enskild mamma ska användas
- handens placering är viktig för att stödja bröstet korrekt under pumpning.
1. En snabb och effektiv första mjölkutsöndring är viktigt för en optimal mjölkutdrivning
Det lagras inga stora mängder mjölk i mjölkgångarna eftersom inga mjölksjöar har observerats, och därför kan endast mycket lite mjölk tömmas ut före mjölkutsöndringen. Det är känt att ett ammande barn först använder ett snabbt sugmönster som stimulerar mjölkutdrivningsreflexen. Forskningen visar att en snabb första mjölkutsöndring leder till fler mjölkutsöndringar senare. Hela 80 % av bröstmjölken töms ut under de första sju minuterna vid användning av en 2-Phase-bröstpump med vakuumnivå för maximal komfort (Kent et al 2008).
Därför är det viktigt att se till att barnet har ett bra sugtag som stimulerar utdrivningsreflexen, och att använda en bröstpump som stimulerar mjölkutsöndringen effektivt vid pumpning.
2. Brösttrattar av rätt storlek för varje enskild mamma ska användas
En brösttratt med korrekt passform gör att de ytliga mjölkgångarna inte trycks ihop, vilket gör att bröstet töms effektivt.
3. Handens placering när bröstet stöds eller vid pumpning
65 % av körtelvävnaden finns inom 30 mm från bröstvårtan och mjölkgångarna är ganska ytliga. Därför är det viktigt att placera händerna och fingrarna noggrant när du ammar eller pumpar ur. Om du trycker mot mjölkgångarna och vävnaden kanske mjölken inte kan flöda fritt, vilket kan leda till stopp, stockning och i förlängningen minskad mjölkproduktion. När mjölken inte töms från bröstet produceras ett protein som kallas FIL (Feedback Inhibitor of Lactation). När mängden FIL ökar skickas en signal till hypotalamus om att mängden prolaktin ska minskas, och därigenom minskar mjölkproduktionen. För att undvika detta bör mammor få råd om hur barnet ska placeras så att de inte behöver trycka för mycket på bröstet under amningen eller pumpningen.
Cooper AP (1840) Anatomy of the Breast. London, UK: Longman, Orme, Green, Browne and Longmans.
Kent JC, Mitoulas LR, Cregan MD, Geddes DT, Larsson M, Doherty DA, et al. Importance of vacuum for breastmilk expression. Breastfeed Med 2008;3(1):11–9.