Sortiment för oral matning på NEO

Medelas sortiment för oral matning på NEO innehåller många olika produkter för olika matningssituationer. De är utformade för att hjälpa vårdpersonal och föräldrar att ge barn på NEO tillgång till alla fördelar med bröstmjölk och amning.

Syftet med sortimentet för oral matning på neonatala intensivvårdsavdelningar

  • Underlätta en så tidig övergång som möjligt från sondmatning till oral matning och amning
  • Olika produktkombinationer (anpassade efter utvecklingen av sugförmågan hos varje enskilt barn) ska kunna användas
  • Skapa en positiv upplevelse av oral matning för barn, föräldrar och personal på neonatala intensivvårdsavdelningar
  • Låta barnen använda sitt naturliga ätbeteende
  • Bevara barnets amningsförmåga även då amning inte är möjlig
  • Främja och stödja amning

Tidig oral exponering för bröstmjölk

Så snart som möjligt efter förlossningen bör barnet få chansen att tillgodogöra sig bröstmjölkens unika ingredienser, framför allt från den egna mammans colostrum. Ett friskt fullgånget barn bör ammas för första gången inom en timme efter förlossningen. För barn som föds för tidigt eller behöver sjukhusvård av andra skäl sker den första amningen vanligtvis senare. Vid parenteral och enteral matning kommer näringen aldrig i kontakt med munhålan. I ett mycket tidigt stadium av barnets utveckling kan bröstmjölk penslas på de orofaryngeala regionerna i barnets mun för att introducera mjölken redan innan barnet klarar av att suga.

När barnet börjar gapa och suga kan andra matningsalternativ användas för att hjälpa barnets sugförmåga att utvecklas. Ett hjälpmedel för denna metod är FingerFeeder.

Uppmuntra till amning

Så snart det är möjligt att börja amma bör amning uppmuntras så ofta det går. Detta kan göras parallellt med enteral och oral matning. Amning är viktigt inte bara för fördelarna med mjölköverföring, utan även för att:

  • ge de fördelar som hud-mot-hud-kontakt innebär
  • stärka och engagera föräldrarna
  • träna barnet i att bli effektivare på att amma
  • stimulera mammans mjölkproduktion.

För att hjälpa barn på neonatala intensivvårdsavdelningar används ofta amningsvårtskydd. I Medelas sortiment för matningslösningar ingår ett antal olika storlekar av Contact amningsvårtskydd i silikon. De är utformade för att göra det lättare för barnet att få ett bra sugtag om bröstet och underlätta mjölköverföringen.

De första egenreglerade orala matningarna

Eftersom oro- och nasogastrisk enteral matning innebär en del risker och begränsningar bör barnet matas oralt så snart det anses vara säkert. När barnet klarar av att få i sig tillräckligt med näring oralt kan de enterala sonderna tas bort, vilket också innebär att barnet tar ett steg närmare utskrivning. På en neonatal intensivvårdsavdelning används ofta alternativa metoder för att tillföra näring parallellt med (och som komplement till) arbetet för att få amningen att fungera.

Traditionell flaskmatning har ifrågasatts eftersom det är oklart hur det påverkar amningen. Den teknik som används vid matning med en traditionell flaska och napp skiljer sig en hel del från den teknik som används vid amning. En vanlig napp släpper konstant ut mjölk ur hålet i toppen, utan att något vakuum behöver etableras. Detta kan göra det svårt för barnet att samordna sugning, sväljning, pauser och andning, och det kan leda till sämre syremättnad och stress för barnet.

Medela har tagit fram det innovativa matningshjälpmedlet Calmita, som har visats kunna öka amningsfrekvensen på sjukhus. Calmita har en vakuumreglerad ventil som gör att mjölken enbart flödar när barnet lyckas etablera ett vakuum.

Calmita Starter har ett lågt vakuumtröskelvärde, vilket gör att även barn som bara kan åstadkomma låga vakuumnivåer kan suga i sig mjölk. När barnets sugförmåga har utvecklats mer kan man gå över till Calmita Advanced, vars vakuumreglerade ventil kräver att barnet suger något starkare för att mjölkflödet ska starta.

Medan sugförmågan utvecklas kan det finnas tillfällen då amningen behöver kompletteras med extra näring, som tillförs samtidigt som barnet ammar. Detta kan vara användbart om mamman har låg mjölkproduktion, eller om barnet behöver mer näring utöver det som finns i mjölken. Medelas tillmatningsset fungerar genom att en behållare fylls med tillskottsnäringen. Behållaren placeras på mammans bröst eller hängs på en droppställning, och därefter ansluts mycket tunna, mjuka slangar som fästs vid mammans bröstvårtor.

Till sist: exklusiv amning och dags att åka hem

När det börjar bli dags att skriva ut barnet från sjukhuset är idealsituationen denna:

  • Mammans mjölkproduktion är initierad och stabil.
  • Barnet har utvecklat sin förmåga att fylla sitt näringsbehov säkert och effektivt, genom endast amning.

För att ett barn ska skrivas ut krävs ofta att de har lyckats gå över till uteslutande oral matning. Det är en prestation som föräldrarna ska vara mycket stolta över. Förflyttningen från sjukhuset till hemmet kan ändå innebära vissa svårigheter, beroende på orsaken till att barnet har vårdats på sjukhus. Det är mycket viktigt att en utskrivningsplan tas fram, med beskrivningar av vilka förväntningar som finns och vilket kontinuerligt stöd som behövs för att amningen ska fungera så länge som möjligt.

Medela erbjuder produkten Calma, som underlättar mammans möjligheter att återgå till arbetet eller ägna sig åt andra aktiviteter. Detta innovativa matningshjälpmedel hjälper barnet att behålla sitt etablerade sugmönster.

För särskilda matningssituationer

Medela erbjuder också lösningar för de barn som behöver lite extra hjälp med matningen. Huvudsyftet med produkterna i Medelas sortiment är att hjälpa barnet att utveckla sin förmåga att skapa vakuum, vilket är grundförutsättningen för att få igång mjölkutsöndringen och för att barnet ska få i sig mjölken vid amning. Det finns dock vissa omständigheter som kan göra det svårt för barnet att skapa vakuum.

Barn som föds med läpp-käk-gomspalt (LKG) kan vara anatomiskt oförmögna att skapa ett lufttätt sugtag vid amning och kan därför inte skapa något vakuum. Barn med vissa syndrom eller neurologiska sjukdomar kan också ha problem att skapa vakuum på grund av hypotoni och koordinationssvårigheter. Matningsnappen SpecialNeeds är utformad för att barnet ska kunna använda kompression för att driva ut mjölk. För mindre barn finns matningsnappen Mini SpecialNeeds som fungerar för flera olika orala anatomier.

Referenser

Medeiros, A.M.C. et al. Characterization of the transition technique from enteral tube feeding to breastfeeding in preterm newborns. J Soc Bras Fonoaudiol 23, 57–65 (2011).

Siddell, E.P. & Froman, R.D. A national survey of neonatal intensive-care units: Criteria used to determine readiness for oral feedings. J Obstet Gynecol Neonatal Nurs 23, 783–789 (1994).

Geddes, D.T. et al. Tongue movement and intra-oral vacuum of term infants during breastfeeding and feeding from an experimental teat that released milk under vacuum only. Early Hum Dev 88, 443–449 (2012).

Fucile, S., Gisel, E., Schanler, R.J., & Lau, C. A controlled-flow vacuum-free bottle system enhances preterm infants’ nutritive sucking skills. Dysphagia 24, 145–151 (2009).

Lau, C. & Schanler, R.J. Oral feeding in premature infants: Advantage of a self-paced milk flow. Acta Paediatr 89, 453–459 (2000).

Simmer, K., Kok, C., Nancarrow, K., Hepworth, A.R., & Geddes, D.T. Novel feeding system to promote establishment of breastfeeds after preterm birth: A randomised controlled trial [poster]. 17th Annual Congress Perinatal Society of Australia and New Zealand, 14–17 april 2013, Adelaide, Australien (2013).

American Academy of Pediatrics – Committee on Fetus and Newborn. Hospital discharge of the high-risk neonate. Pediatrics 122, 1119–1126 (2008).

Sakalidis, V.S. et al. Longitudinal changes in suck-swallow-breathe, oxygen saturation, and heart rate patterns in term breastfeeding infants. J Hum Lact 29, 236–245 (2013).

Geddes, D.T., Kent, J.C., Mitoulas, L.R., & Hartmann, P.E. Tongue movement and intra-oral vacuum in breastfeeding infants. Early Hum Dev 84, 471–477 (2008).

McClellan, H.L., Sakalidis, V.S., Hepworth, A.R., Hartmann, P.E., & Geddes, D.T. Validation of nipple diameter and tongue movement measurements with B-mode ultrasound during breastfeeding. Ultrasound Med Biol 36, 1797–1807 (2010).

Sakalidis, V.S. et al. Ultrasound imaging of infant sucking dynamics during the establishment of lactation. J Hum Lact 29, 205–213 (2013).

Mizuno, K., Ueda, A., Kani, K., & Kawamura, H. Feeding behaviour of infants with cleft lip and palate. Acta Paediatr 91, 1227–1232 (2002).

Reid, J., Reilly, S., & Kilpatrick, N. Sucking performance of babies with cleft conditions. Cleft Palate Craniofac J 44, 312–320 (2007).

Lau, C., Sheena, H.R., Shulman, R.J., & Schanler, R.J. Oral feeding in low birth weight infants. J Pediatr 130, 561–569 (1997).