Svårigheter vid amning på NEO
Utmaningar för det för tidigt födda barnet
För att barnet ska kunna äta oralt och få i sig tillräckligt med näring krävs rätt teknik för sugning, sväljning och andning. Dessutom måste barnet kunna samordna dessa funktioner för att inte drabbas av till exempel apné, bradykardi, bristande syremättnad eller aspiration.
Barn som föds för tidigt kan ha flera olika problem som kan påverka deras förmåga att äta på ett säkert sätt, bland annat hypotoni och neurologisk och gastrointestinal omognad. Dessutom kan de ha bakomliggande medicinska orsaker som gastroesofagal reflux och kronisk respiratorisk sjukdom. Sammantaget innebär dessa problem att det är svårt för barnet att skapa och upprätthålla det vakuum som krävs för amningen, och att samordna sväljning och andning på ett säkert sätt.
Medfödda missbildningar som läpp-käk-gomspalt (LKG) kan ytterligare begränsa förmågan att amma.
Utmaningar för mamman
En för tidig födsel innebär att mammans bröstutveckling inte är färdig, och laktationen måste sättas igång tidigare än väntat. Mammor till för tidigt födda barn upplever både fysiska och känslomässiga svårigheter som kan göra det svårt att amma. Detta gäller i synnerhet om barnet har extremt låg födelsevikt.
Om barnet inte kan amma eller inte kan driva ut mjölk från bröstet på ett effektivt sätt måste mamman få hjälp att få igång och upprätthålla en tillräcklig mjölkproduktion.
Stressen som uppstår om mamma och barn skiljs åt, i kombination med otillräcklig bröststimulering, kan göra det svårt att komma igång med amningen och öka risken för komplikationer. Många mammor till för tidigt födda barn måste inledningsvis ta hjälp av vårdpersonalen och en bröstpump för att pumpa ur mjölk till barnet. Om mammans mjölkproduktion är låg kan matningen dessutom behöva kompletteras med donerad bröstmjölk.
Omständigheter som förhindrar amning
Det finns även andra situationer som förhindrar eller försvårar amning: den urpumpade mjölken kan behöva berikas innan den ges till barnet, eller så kanske mamman tar läkemedel som gör att hon inte kan direktamma. Mammans mjölk kan också behöva genomgå bearbetning, till exempel pastörisering, så att det inte går att amma alls. En del mammor har heller ingen möjlighet att finnas på sjukhuset för alla matningar under hela dygnet.
När ett barn inte klarar av att amma är huvudmålet att se till att barnet ändå får bröstmjölk. Samtidigt ger man barnet möjlighet att utveckla sin naturliga förmåga till oral matning, så att exklusiv amning kan uppnås så fort som möjligt.
McGuire, W., Henderson, G., & Fowlie, P.W. Feeding the preterm infant. BMJ 329, 1227–1230 (2004).
Barlow, S.M. Oral and respiratory control for preterm feeding. Curr Opin Otolaryngol Head Neck Surg 17, 179–186 (2009).
Bertoncelli, N. et al. Oral feeding competences of healthy preterm infants: A review. Int Pediatr 2012, (2012).
Meier, P. Bottle- and breast-feeding: Effects on transcutaneous oxygen pressure and temperature in preterm infants. Nurs Res 37, 36–41 (1998).
Lau, C., Smith, E.O., & Schanler, R.J. Coordination of suck-swallow and swallow respiration in preterm infants. Acta Paediatr 92, 721 (2003).
Delaney, A.L. & Arvedson, J.C. Development of swallowing and feeding: Prenatal through first year of life. Dev Disabil Res Rev 14, 105–117 (2008).
Mizuno, K., Ueda, A., Kani, K., & Kawamura, H. Feeding behaviour of infants with cleft lip and palate. Acta Paediatr 91, 1227–1232 (2002).
Reid, J., Reilly, S., & Kilpatrick, N. Sucking performance of babies with cleft conditions. Cleft Palate Craniofac J 44, 312–320 (2007).
Cregan, M., De Mello, T., Kershaw, D., McDougall, K., & Hartmann, P.E. Initiation of lactation in women after preterm delivery. Acta Obstet Gynecol Scand 81, 870–877 (2002).
Meier, P.P. & Engstrom, J.L. Evidencebased practices to promote exclusive feeding of human milk in very low-birthweight infants. NeoReviews 18, c467–c477 (2007).
Lau, C. Effects of stress on lactation. Pediatr Clin North Am 48, 221–234 (2001).
Chatterton, R.T., Jr. et al. Relation of plasma oxytocin and prolactin concentrations to milk production in mothers of preterm infants: Influence of stress. J Clin Endocrinol Metab 85, 3661–3668 (2000).
Dewey, K.G. Maternal and fetal stress are associated with impaired lactogenesis in humans. J Nutr 131, 3012S–3015S (2001).
Newton,M. & Newton,N. The let-down reflex in human lactation. J Pediatr 33, 698–704 (1948).
Schanler R.J., Lau, C., Hurst, N.M., & Smith, E.O. Randomized trial of donor human milk versus preterm formula as substitutes for mothers’ own milk in the feeding of extremely premature infants. Pediatrics 116, 400–406 (2005).
Schanler,R.J. The use of human milk for premature infants. Pediatr Clin North Am 48, 207–219 (2001).
Hale, T.W. Medications and Mothers’ Milk (Hale Publishing, Plano TX, 2014).
Hamprecht, K. et al. Cytomegalovirus (CMV) inactivation in breast milk: Reassessment of pasteurization and freeze-thawing. Pediatr Res 56, 529–535 (2004).
Meier, P.P., Engstrom, J.L., Patel, J.L., Jegier, B.J., & Bruns, N.E. Improving the use of human milk during and after the NICU stay. Clin Perinatol 37, 217–245 (2010).
