Utmaningar för säker bröstmjölkshantering och infektionskontroll på NEO
Bröstmjölk har en komplex sammansättning och en komplex process krävs för att förbereda matning. Därför måste tre huvudfaktorer för säkerhet och infektionskontroll alltid beaktas på neonatala intensivvårdsavdelningar:
- bakteriemängden i bröstmjölken
- risken för att mjölken exponeras för patogener i samband med urpumpning och hantering
- risken för förväxlingar som gör att mjölk ges till fel barn
De här riskerna kan uppstå vid bland annat uppsamling, lagring och märkning av mjölken. Trots dessa utmaningar är det så att fördelarna med matning med bröstmjölk, framför allt från barnets egen mamma, väger upp riskerna med bröstmjölkshantering.
Riskfaktorer i bröstmjölk
Bröstmjölk innehåller bakterier som tros bidra till den livsviktiga programmeringen av barnets immunsystem. Dock är det även vanligt att potentiellt patogena bakterier förekommer i bröstmjölk. Detta kan leda till situationer där matning med bröstmjölk från barnets egen mamma är kontraindicerad.
Dessutom kan läkemedel och andra substanser, till exempel alkohol eller nikotin, finnas i mammans kropp. Listan över läkemedel som är kontraindicerade vid amning är relativt kort, men varje enskild mamma/barn-situation måste utvärderas individuellt.
Riskfaktorer vid hantering av bröstmjölk
Bröstmjölk kan kontamineras vid många tillfällen under hanteringsprocessen, bland annat i samband med pumpning eller lagring. På neonatala intensivvårdsavdelningar kan även godartade bakterier inverka negativt på ett sårbart barn med nedsatt immunförsvar. Det är därför oerhört viktigt att bröstmjölkens infektionshämmande egenskaper bevaras i så stor utsträckning som möjligt under bearbetningen, samtidigt som mjölken skyddas från patogener. Lagringen av mjölken ska därför optimeras med avseende på tid, temperatur och märkning.
Efter lagring måste mjölken i de flesta fall förberedas genom upptining, värmning och berikning. Var och en av dessa processer kan inverka på mjölkens sammansättning och medföra hygienrisker. Att värma mjölken i mikrovågsugn eller i hett eller kokande vatten rekommenderas inte, eftersom det kan förstöra mjölkens infektionshämmande egenskaper. Dessutom har mikrovågor visats värma mjölken på ett ojämnt sätt. Det gör det svårt att bedöma om temperaturen är säker och medför också risk för skållning.
Bröstmjölk, framför allt donerad sådan, pastöriseras för att förhindra potentiell överföring av patogener. Holder-pastörisering är en mycket vanlig metod där mjölken värmebehandlas i låg temperatur under lång tid (62,5 °C under 30 minuter). Det är dock välkänt att värmebehandling leder till signifikanta förluster av immunologiska och antiinflammatoriska beståndsdelar, probiotiska bakterier och vita blodkroppar i mjölken. Dessutom har pastörisering visat sig inverka negativt på mjölkens förmåga att stå emot bakterietillväxt.
Som en följd av detta rekommenderas olika hanteringsprocesser för pastöriserad respektive opastöriserad mjölk.
Jeurink,P.V. et al. Human milk: A source of more life than we imagine. Benef Microbes 4, 17-30 (2013).
Human Milk Banking Association of North America 2011 Best practice for expressing, storing and handling human milk in hospitals, homes, and child care settings (HMBANA, Fort Worth, 2011).
Novak, F.R., Da Silva, A.V., Hagler, A.N., & Figueiredo, A.M. Contamination of expressed human breast milk with an epidemic multiresistant Staphylococcus aureus clone. J Med Microbiol 49, 1109-1117 (2000).
Eidelman,A.I. & Szilagyi,G. Patterns of bacterial colonization of human milk. Obstet Gynecol 53, 550–552 (1979).
Carroll, L., Osman, M., Davies, D.P., & McNeish, A.S. Bacteriological criteria for feeding raw breast-milk to babies on neonatal units. Lancet 2, 732-733 (1979).
Perez,P.F. et al. Bacterial imprinting of the neonatal immune system: Lessons from maternal cells? Pediatrics 119, e724–e732 (2007).
Quan,R. et al. Effects of microwave radiation on anti-infective factors in human milk. Pediatrics 89, 667–669 (1992).
Sigman, M., Burke, K.I., Swarner, O.W., & Shavlik,G.W. Effects of microwaving human milk: Changes in IgA content and bacterial count. J Am Diet Assoc 89, 690–692 (1989).
Christen, L., Lai, C.T., Hartmann, B., Hartmann, P.E., & Geddes, D.T. The effect of UV-C pasteurization on bacteriostatic properties and immunological proteins of donor human milk. PLoS One 8, e85867 (2013).
