Amningsställningar
Famntag
Famntag är den vanligaste amningsställningen.
Mammans arm håller upp barnet mot bröstet. Barnets huvud omsluts av mammans arm, nära armvecket, och hela armen ger barnet stöd längs ryggen och nacken. Mamman och barnet ska vara placerade bröst mot bröst.
Omvänt famntag
Vid omvänt famntag används den motsatta armen (i förhållande till famntagspositionen) för att stötta barnet, och barnets bakhuvud och nacke hålls upp av mammans hand. Med den andra handen kan hon hålla i och forma bröstet om det behövs.
I den här ställningen kan mamman enkelt styra barnet mot bröstet när barnet är redo att suga tag.
Underarmstag
Barnet ligger intill mammans ena sida, med kroppen och fötterna instoppade under mammans arm. Barnets huvud hålls uppe av mammans hand. I den här ställningen kan mammans arm även vila mot en kudde.
Den här ställningen kan vara bra för mammor som har genomgått kejsarsnitt, eftersom den innebär ingen eller mycket liten belastning på mammans bröst- och bukområde.
Den kan även fungera bra för barn med låg födelsevikt eller barn som har problem med att ta sugtag, eftersom deras huvud stöttas upp helt.
Vilande sidoläge
Mamman ligger på sidan vänd mot barnet. Barnets mun är i samma höjd som bröstvårtan.
Mamman kan även använda en kudde som rygg- och nackstöd.
Den här ställningen kan vara bra för mammor som har genomgått kejsarsnitt, eftersom den innebär ingen eller mycket liten belastning på mammans bröst- och bukområde.
American Academy of Pediatrics and The American College of Obstetricians and Gynecologists. Breastfeeding Handbook for Physicians (2006).
Colson, S.D., Meek, J.H., & Hawdon, J.M. Optimal positions for the release of primitive neonatal reflexes stimulating breastfeeding. Early Hum Dev. 84, 441-449 (2008).
Cadwell, K. Latching-On and Suckling of the Healthy Term Neonate: Breastfeeding Assessment. J Midwifery Womens Health. 52, 638-642 (2007).
Henderson, A., Stamp, G., Pincombe, J. Postpartum positioning and attachment education for increasing breastfeeding: a randomized trial. Birth 2001;28(4):236–42.