Orsaker till blockerade mjölkgångar

Blockerade eller igensatta mjölkgångar är ett tillstånd som försvårar tillräcklig tömning av mjölkgångarna. När mjölk ansamlas bakom blockeringen kan det koncentrerade trycket i mjölkgången leda till lokalt obehag i bröstet, eller så kan en klump bildas.
Ammande mamma med blockerade mjölkgångar

Det är inte alltid klart varför blockerade mjölkgångar uppstår, men otillräcklig tömning av bröstet är en vanlig orsak. Dålig tömning kan orsakas av att barnet inte etablerar ett bra sugtag om bröstet, åtsittande kläder runt bröstet, långa tidsperioder mellan amningarna eller ärrvävnad från ett kirurgiskt ingrepp. Blockerade mjölkgångar kan även leda till mastit om blockeringen inte löses upp. 

Tecken på en blockerad mjölkgång

Tecknen på en blockerad mjölkgång kan komma gradvis. En blockerad bröstgång kan visa sig som en öm knöl (stor som en ärta eller större) och ibland även som en liten vit blåsa på bröstvårtan. Bröstet kan vara känsligt och den ömma knölen kan i vissa fall gå att känna med händerna (med tydliga konturer), men inte alltid. Området avger lite eller ingen värme, det syns ingen rodnad och mamman får inte feber (< 38,4 °C). Barnet kan bli lite otåligt vid amning från det berörda bröstet eftersom mjölkflödet kan vara begränsat. Mammans allmäntillstånd påverkas inte av blockerade mjölkgångar.

Bedömning av blockerade mjölkgångar

Det första steget bör alltid vara att kontakta en amningsrådgivare eller annan vårdpersonal. Om bröstet är rött kan det även handla om mjölkstockning. Om mamman har feber eller mår dåligt kan det röra sig om mastit

Hantering

En hanteringsplan ska upprättas, och den ska följas noggrant i samråd med en amningsrådgivare eller annan vårdkontakt. Det viktigaste vid hanteringen av blockerade mjölkgångar är att främja mjölkutdrivning från det blockerade området.

I samråd med vårdpersonal kan följande evidensbaserade strategier användas:

  • Mamman kan få hjälp med ställning och sugtag, och testa olika amningsställningar för att försöka lösa upp blockeringen.
  • Amning bör ske frekvent och på den berörda sidan först. Det bör inte gå mer än tre timmar mellan amningstillfällena: barnet bör amma mellan 8–12 gånger per dag.
  • Det berörda området kan masseras före och under amning. Bröstmassage i en varm dusch kan också hjälpa.
  • Efter amningen kan mamman pumpa tillfälligt, för hand eller med hjälp av en pump.
  • Åtsittande kläder ska undvikas, till exempel bygelbehåar.
  • Mamman bör vila så mycket som möjligt.
  • Bröstet kan värmas med värmepåsar före amning för att stimulera mjölkflödet, och kylas med kylpåsar efter amning för att lindra smärta och inflammation.

Om blockeringen inte har försvunnit efter 24–48 timmar, om influensaliknande symptom uppstår eller om mammans tillstånd försämras ska hon uppsöka läkare, eftersom blockerade mjölkgångar kan leda till mastit.

Abstracts från studier
S3-Guidelines for the Treatment of Inflammatory Breast Disease during the Lactation Period: AWMF Guidelines, Registry No. 015/071 (short version) (på engelska)

Breastfeeding is widely acknowledged to be the best and most complete form of nutrition for healthy infants born at term and is associated with numerous ...

Jacobs A, Abou-Dakn M, Becker K, Both D, Gatermann S, Gresens R, Groß M, Jochum F, Kühnert M, Rouw E, Scheele M, Strauss A, Strempel AK, Vetter K, Wöckel A (2012)

Geburtshilfe Frauenheilkd. 73(12):1202-1208
Referenser

American Academy of Pediatrics and The American College of Obstetricians and Gynecologists. Breastfeeding handbook for physicians (2006).

Lawrence, R.A. & Lawrence, R.M. Breastfeeding: a guide for the medical profession (Elsevier Mosby, Maryland Heights, MO, 2011).

Amir, L.H. ABM Clinical Protocol #4: Mastitis, Revised March 2014. Breastfeed Med 9, 239–243 (2014).

Jacobs, A. et al. S3-Guidelines for the Treatment of Inflammatory Breast Disease during the Lactation Period: AWMF Guidelines, Registry No. 015/071 (short version) AWMF Leitlinien-Register Nr. 015/071 (Kurzfassung). Geburtshilfe Frauenheilkd. 73, 1202–1208 (2013).