Förvaring och upptining av bröstmjölk

Färsk bröstmjölk innehåller levande celler från mamman och stora mängder näringsämnen, tillväxtfaktorer och många andra skyddande beståndsdelar. Med tiden, och allt eftersom mjölken utsätts för varierande temperaturer, minskar beståndsdelarnas verkan, och samtidigt ökar risken för bakteriell kontaminering och tillväxt av patogener. Färsk bröstmjölk är inte steril utan innehåller en mängd olika organismer, bland annat icke-patogena och patogena bakterier, virus, mykobakterier och svampar. Mängden bakterier i bröstmjölk varierar i hög grad, men större delen av bakterierna utgörs vanligtvis av icke-patogen, normal hudflora från mammans bröstvårta eller bröst. Det kan också röra sig om probiotiska organismer som skyddar barnets mag-tarmsystem efter att ha migrerat från mammans mag-tarmsystem till bröstkörtlarna.
Medela – förvaring och upptining av bröstmjölk

Det finns omfattande forskning om hur förvaring av bröstmjölk påverkar det mikrobiologiska innehållet, lipidsammansättningen, de cellulära komponenterna, de antibakteriella egenskaperna och den antioxiderande förmågan. Ändå är det fortfarande många faktorer som är okända. Utöver de förändringar som inträffar över tid uppstår olika typer av problem vid förvaring av bröstmjölk vid olika temperaturer, till exempel vid rums-, kyl- eller frystemperatur. Detta innebär att separata rekommendationer krävs för olika temperaturer och förvaringssituationer.

Förberedelser för förvaring

Bröstmjölkens immunologiska egenskaper bevaras bäst om den lagras i behållare av glas eller hårdplast utan polyetylen. I dag används inte längre behållare som innehåller bisfenol A (BPA) som flaskor för barn, eftersom ämnet ger negativa effekter. Eftersom det alltid finns en liten risk att glas spricker är behållare tillverkade av BPA-fri livsmedelsklassad hårdplast med läckagesäkra lock det bästa alternativet för att förvara bröstmjölk. Rena, aseptiska eller sterila behållare kan också vara acceptabla.

Riktlinjer för förvaring av nyligen utpumpad bröstmjölk (för friska, fullgångna barn)

Förvaringsplats

Rumstemperatur
16 till 25 °C
(60 till 77 °F)

Kylskåp
4 °C (39 °F)
eller kallare

Frys
-18 °C (0 °F )
eller kallare

Fryst
bröstmjölk upptinad
i kylskåpet

Säker förvaringstid

Optimalt: upp till fyra timmar

Upp till sex timmar för mjölk som pumpats ut under mycket hygieniska förhållanden*

Optimalt: upp till tre dagar

Upp till fem dagar för mjölk som pumpats ut under mycket hygieniska förhållanden*

Optimalt: upp till sex månader

Upp till nio månader för mjölk som pumpats ut under mycket hygieniska förhållanden*

Upp till två timmar i rumstemperatur

Upp till 24 timmar i kylskåp

Frys inte in mjölken på nytt

 

*Riktlinjer för urpumpning av mjölk under mycket rena förhållanden:
innan bröstmjölken pumpas ur ska mamman tvätta händerna med tvål och vatten eller ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel. Pumpdelarna, flaskorna och pumpområdet måste vara rena/rent. Brösten och bröstvårtorna behöver inte tvättas före pumpning.

I Användning av ett kylskåp med medicinsk kvalitet, enhetlig temperatur och konstant temperaturövervakning rekommenderas.

Notering: Riktlinjerna för förvaring och upptining av bröstmjölk är rekommendationer. Interna riktlinjer och standarder på nationell nivå och på sjukhusen kan variera.

Riktlinjer för förvaring

Det är säkert att förvara bröstmjölk i rumstemperatur under kortare tidsperioder. Olika studier har lett fram till olika rekommendationer om exakt hur länge mjölken kan förvaras, men generellt leder högre temperaturer till högre bakterieantal i urpumpad mjölk. En betydande studie visade att bakterietillväxten (som i huvudsak var begränsad till icke-patogena bakterier) var minimal vid 15 °C och fortsatt låg vid 25 °C under de första fyra till åtta timmarna. Däremot ökade den snabbt efter fyra timmars förvaring vid 38 °C. Forskarna kom fram till att mjölken förblev säker i 24 timmar vid 15 °C, respektive i fyra timmar vid 25 °C. Slutsatsen av detta är att urpumpad mjölk kan förvaras på ett säkert sätt i cirka fyra timmar vid temperaturer upp till 26 °C. Det kan också gå bra att förvara mjölken i upp till sex timmar vid en lägre rumstemperatur, förutsatt att det rör sig om en ren miljö.

Bröstmjölkens helhetsinnehåll bevaras längre om den förvaras i kylskåp vid cirka 4 °C än om den står i rumstemperatur. Kylning har visat sig hämma tillväxten av grampositiva bakterier i upp till tre dagar.

Att frysa bröstmjölken vid -20 °C i upp till tre månader anses vara optimalt. Efter tre månaders förvaring har man kunnat konstatera oförändrade halter av vitamin A, E och B, totalt antal proteiner, fetter, enzymer, laktos, zink, immunoglobuliner, lysozym och laktoferrin. C-vitaminhalten kan dock minska efter en månad. Bakterietillväxt är inget signifikant problem vid förvaring i upp till sex veckor. Den antibakteriella kapaciteten är dock ofta lägre än den hos färsk mjölk, eftersom levande celler (till exempel fagocyter) går förlorade. Upp till 9 månaders djupfrysning vid < -20 °C anses acceptabelt. Smak- och luktförändringar kan dock förekomma vid förvaring vid -80 °C eftersom lipas fortsätter att bryta ned fettet till fettsyror.

Efter frysning kan mjölken tinas i kylskåp, genom att mjölkflaskan placeras i en behållare med varmvatten eller genom att den hålls under rinnande varmvatten. Upptining av bröstmjölk med väldigt varmt vatten, i mikrovågsugn eller på spis ska undvikas eftersom höga uppvärmningstemperaturer kan försämra mjölkens antibakteriella eller andra bioaktiva egenskaper. Fryst mjölk anses vara upptinad när den har övergått i flytande form, fortfarande är kall och fortfarande innehåller en del iskristaller. Förekomsten av iskristaller är ett visuellt tecken på att mjölken inte har tinats mer än till en viss gräns. För att förhindra bakterietillväxt ska den tinade mjölken förvaras i kylskåp fram tills precis innan den ska användas, och den får inte stå i rumstemperatur i mer än några timmar. Forskning har visat att den bakteriella belastningen behålls på en säker nivå i mjölk som fryses på nytt efter upptining i kylskåp. Mjölk som har tinats upp helt i rumstemperatur anses dock inte vara säker, och bör därför inte frysas om.

Abstracts från studier
ABM clinical protocol #8: human milk storage information for home use for full-term infants (på engelska)

A central goal of The Academy of Breastfeeding Medicine is the development of clinical protocols for managing common medical problems that may impact breastfeeding success. ...

Academy of Breastfeeding Medicine Protocol Committee (2010)

Breastfeed Med. 5(3):127-30
Human milk: a source of more life than we imagine (på engelska)

The presence of bacteria in human milk has been acknowledged since the seventies. For a long time, microbiological analysis of human milk was only performed ...

Jeurink PV, van Bergenhenegouwen J, Jiménez E, Knippels LM, Fernández L, Garssen J, Knol J, Rodríguez JM, Martín R (2010)

Benef Microbes. 4(1):17-30
Referenser

Boo, N.Y., Nordiah, A.J., Alfizah, H., Nor-Rohaini, A.H. & Lim, V.K. Contamination of breast milk obtained by manual expression and breast pumps in mothers of very low birthweight infants. J Hosp Infect 49, 274-281 (2001).

Novak, F.R., Da Silva, A.V., Hagler, A.N. & Figueiredo, A.M. Contamination of expressed human breast milk with an epidemic multiresistant Staphylococcus aureus clone. J Med Microbiol 49, 1109-1117 (2000).

Jeurink, P.V. et al. Human milk: A source of more life than we imagine. Benef Microbes 4, 17-30 (2013).

Cabrera-Rubio, R. et al. The human milk microbiome changes over lactation and is shaped by maternal weight and mode of delivery. Am J Clin Nutr 96, 544-551 (2012).

Goldblum, R. et al. Human milk Banking: I. Effects of container upon immunologic factors in mature milk. Nutr Res 1, 449-459 (1981).

Human Milk Banking Association of North America 2011 Best practice for expressing, storing and handling human milk in hospitals, homes, and child care settings (HMBANA, Fort Worth, 2011).

Eglash A, Simon L. ABM clinical protocol #8: human milk storage information for home use for full-term infants, Revised 2017. Breastfeed Med. 2017; 12

Hamosh, M., Ellis, L., Pollock, D., Henderson, T. & Hamosh, P. Breastfeeding and the working mother: Effect of time and temperature of short-term storage on proteolysis, lipolysis, and bacterial growth in milk. Pediatrics 97, 492-498 (1996).

Slutzah, M., Codipilly, C.N., Potak, D., Clark, R.M. & Schanler, R.J. Refrigerator storage of expressed human milk in the neonatal intensive care unit. J Pediatr 156, 26-28 (2010).

Martınez-Costa, C., Silvestre, M.D., Lopez, M.C. et al. Effects of refrigeration on the bactericidal activity of human milk: A preliminary study. J Pediatr GastroenterolNutr 2007;45:275–277.

Silvestre, D., Lopez, M.C., March, L. et al. Bactericidal activity of human milk: Stability during storage. Br J Biomed Sci 2006;63:59–62.

Ogundele, M.O. Effects of storage on the physicochemical and antibacterial properties of human milk. Br J Biomed Sci 2002;59:205–211.

Marin, M.L. et al. Cold storage of human milk: Effect on its bacterial composition. J Pediatr Gastroenterol Nutr 49, 343-348 (2009).

Takci, S. et al. Effects of freezing on the bactericidal activity of human milk. J Pediatr Gastroenterol Nutr 55, 146-149(2012).

Ahrabi AF et al. Effects of extended freezer storage on the integrity of human milk. J Pediatr. 2016; 177:140–143.

Pardou, A., Serruys, E., Mascart-Lemone, F., Dramaix, M. & Vis, H.L. Human milk banking: influence of storage processes and of bacterial contamination on some milk constituents. Biol Neonate 65, 302-309 (1994).

Rechtman, D.J., Lee, M.L. & Berg, H. Effect of environmental conditions on unpasteurized donor human milk. Breastfeed Med 1, 24-26 (2006).