Mastit

Vissa mammor löper större risk än andra att drabbas av mastit. Det kan till exempel bero på skadade bröstvårtor, speciellt om de är koloniserade med Staphylococcus aureus, sjukdomar eller stress. Andra faktorer som kan leda till mastit är om det går för lång tid mellan amningstillfällena, oregelbunden amning, om barnet får dåligt sugtag om bröstet så att mjölkutdrivningen försämras, åtsittande kläder runt bröstet, för stor mjölkproduktion, alltför snabb avvänjning eller en vit prick på bröstvårtan.

Tecken på mastit

Mastit kan definieras som ett ömt, varmt eller hett, svullet, kilformat område på bröstet, ofta i kombination med feber (> 38,5 °C). Symptomen på mastit kan ibland förväxlas med influensa. Mastit kan även avse en inflammation i bröstet som visar sig genom rodnad, smärta och värme när bröstet är överfyllt (länk till ämnet mjölkstockning) eller blockerat, utan att det förekommer en infektion. Mjölkstockning kan leda till infektiös mastit och bröstabscess om det inte behandlas korrekt. Mastit kan förvärras inom loppet av bara några timmar och måste behandlas omedelbart.

Bedömning

Om en mamma får symptom på mastit ska hon omedelbart kontakta läkare, som kan ställa diagnos och inleda lämplig behandling. I de allra flesta fall behövs inga laboratorieanalyser eller andra diagnostiska procedurer om inte:

• tidigare mastitdiagnos finns och mamman inte svarar på behandlingen
• mastiten är återkommande
• mastiten kräver sjukhusvistelse
• allergier mot vanliga antibiotika finns
• eller om fallet är allvarligt eller ovanligt.

Hantering

En handlingsplan ska upprättas tillsammans med vårdpersonal eller en amningsrådgivare.

I samråd med vårdpersonal kan följande evidensbaserade strategier användas:

• Amning bör ske frekvent och på den berörda sidan först för att lösa upp blockeringarna. Om smärta hindrar mjölkutdrivningsreflexen kan mamman börja med det friska bröstet i stället.
• Mamman kan få hjälp att hitta rätt ställning och sugtag, och testa olika amningsställningar för att försöka lösa upp eventuella blockeringar.
• Mamman bör vila så mycket som möjligt.
• Bröstet kan värmas med värmepåsar före amning för att stimulera mjölkflödet, och kylas med kylpåsar efter amning för att lindra smärta och inflammation.
• Användning av analgetika: Efter samråd med läkare kan analgetika användas för att lindra smärtan och underlätta mjölkutdrivningen. Ett antiinflammatoriskt läkemedel, till exempel ibuprofen, anses vara säkert att använda under amningsperioden.
• En läkare kan avgöra om farmakologisk behandling behövs eller om det räcker med icke-farmakologiska åtgärder.
• Användning av antibiotika: om mamman är sjuk eller om symptomen inte har förbättrats inom 12 timmar rekommenderas oftast antibiotika för behandling av mastit.
• Mamman ska ta hela antibiotikakuren. Det är viktigt att välja ett effektivt antibiotikum som kan användas under amning. Mamman ska fortsätta att amma under antibiotikakuren. Enligt forskningen innebär det inga risker för ett friskt, fullgånget barn att amma från en mamma med mastit, och dessutom är det viktigt att mjölkutdrivningen fortsätter.
• Om mastiten har orsakats av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) måste en annan typ av antibiotika användas. Om mastiten inte förbättras och MRSA förekommer i samhället kan man behöva ta bakterieodlingar från bröstmjölken för att analysera antibiotikakänsligheten.
• Om symptomen på mastit inte försvinner inom ett par dagar bör en bredare differentialdiagnostisering övervägas för att bekräfta eventuella resistenta bakterier, abscessbildning eller andra bröstproblem.