Bröstets anatomi

Bröstet börjar utvecklas under gestationsvecka sex. När en flicka föds innehåller hennes bröstkörtlar endast outvecklade mjölkgångar med små, klubbliknande ändar, som växer under barndomen. Under puberteten börjar bröstet växa sig större genom bildandet av fettvävnad och förgrening och förlängning av mjölkgångssystemet. Det är dock först under graviditeten som den mest betydande tillväxten och utvecklingen av bröstet sker.

Bröstförändringar under graviditeten

Under första halvan av graviditeten sker sekretorisk differentiering (då de alveolära epitelcellerna differentieras till mjölkutsöndrande celler), mjölkgångsförgrening och formning av lober i bröstet (mammogenes). Bröstvävnaden börjar växa till och utvecklas ungefär i den tredje eller fjärde gestationsveckan, med specifik mjölkgångsförgrening och formning av lober. Spridningen av kanalernas distala delar leder till bildandet av flera alveoler (som innehåller laktocyter – celler som avger mjölk).

Mammogenesis påverkas av en rad hormoner, däribland progesteron, tillväxthormoner och andra, som gör det möjligt för loberna att differentieras fullt ut. Denna differentiering kan bli tydlig vid den första förekomsten av colostrum i samband med den sekretoriska utvecklingsfasen under andra halvan av gestationsperioden. Det innebär att bröstkörteln fylls av differentierade laktocyter som kan syntetisera mjölkens beståndsdelar så som protein, laktos, kasein, α-laktalbumin och fettsyror i form av colostrum (även om endast små volymer av colostrum kan finnas tillgängliga, omkring 30 ml per dag). Tätt efter dessa förändringar följer ökad lobtillväxt och alveolär utsöndring sent i graviditeten.

Under hela graviditeten sker en betydande tillväxt av den sekretoriska vävnaden, och i det lakterande bröstet är mängden sekretorisk vävnad ungefär dubbelt så stor som mängden adipös vävnad. Alla dessa förändringar leder vanligtvis till att bröstet och bröstvårtorna ökar relativt kraftigt i storlek under graviditeten. Hur mycket bröstet växer varierar dock i hög grad från kvinna till kvinna – tillväxten kan vara allt från obefintlig eller liten till stor. För de flesta kvinnor sker ökningen av bröststorleken under vecka 22 av gestationen, men vissa kvinnor upplever att brösten växer långt in i graviditeten. Oavsett finns inget samband mellan brösttillväxt och förmågan att amma eller producera mjölk en månad efter förlossningen.

Bröstförändringar efter avvänjning

När barnet har avvants sker en ombildning av bröstkörtlarna som gör att de mer eller mindre återgår till samma tillstånd som före graviditeten, vilket gör att de är redo att genomgå samma utvecklingscykel på nytt vid nästa graviditet. I denna process ingår avlägsnandet av de mjölkproducerande epitelcellerna, då den alveolära epiteln genomgår apoptos och ersätts med adipocyter. 

Abstracts från studier
Breast volume and milk production during extended lactation in women (på engelska)

Quantitative measurements were made of relative breast volume and milk production from 1 month of lactation until 3 months after weaning, and the storage capacity ...

Kent JC, Mitoulas L, Cox DB, Owens RA, Hartmann PE (1999)

Exp Physiol. 84(2):435-47
Breast growth and the urinary excretion of lactose during human pregnancy and early lactation: endocrine relationships (på engelska)

Breast volume and morphology of eight subjects were measured before conception and at intervals throughout pregnancy until 1 month of lactation. Breast volume before conception ...

Cox DB1, Kent JC, Casey TM, Owens RA, Hartmann PE (1999)

Exp Physiol. 84(2):421-34
Referenser

Geddes, D. 2007, Gross Anatomy of the Lactating Breast. I: Hale, T. & Hartmann, P. (eds.). Textbook of Human Lactation. Amarillo, Texas: Hale Publishing.

Pang, W.W. and Hartmann, P.E. Initiation of human lactation: secretory differentiation and secretory activation. J Mammary Gland Biol Neoplasia 12, 211-221 (2007).

Cowie, A.T., Forsyth, I.A. & Hart, I.C. Hormonal control of lactation. Monogr Endocrinol. 15, I-275 (1980).

Cox, D.B. et al. Breast growth and the urinary excretion of lactose during human pregnancy and early lactation: endocrine relationships. Exp.Physiol 84, 421-434 (1999).

Kulski, J.K. and Hartmann, P.E. Changes in human milk composition during the initiation of lactation. Australian Journal of Experimental Biology and Medical Science 59, 101-114 (1981).

Chapman, D.J. et al. Impact of breastpumping on lactogenesis stage II after cesarean delivery: A randomized clinical trial. Pediatrics 107, E94 (2001).

Kent, J.C. et al. Breast volume and milk production during extended lactation in women. Exp Physiol 84, 435-447 (1999).