Steg-för-steg-ramverk – verktyg för kvalitetsförbättring på neonatala intensivvårdsavdelningar

Vad innebär förbättring av amningskvaliteten på neonatala intensivvårdsavdelningar?

Förbättring av amningskvaliteten på neonatala intensivvårdsavdelningar används för att systematiskt förbättra amningsvården och hälsoeffekterna för barn genom tillämpning av evidensbaserad bästa praxis.

Kvalitetsförbättring är ett enkelt sätt att testa åtgärder före och efter förlossning med hjälp av datainsamling, övervakning och utvärdering i syfte att införa, ändra på eller sluta med olika rutiner inom amningsvård.

Kvalitetsförbättring är en ständigt pågående process, och planering för varaktiga rutinförändringar måste integreras redan i början av projektet.

Varför är det viktigt att förbättra amningskvaliteten på neonatala intensivvårdsavdelningar?

Det finns välfungerande amningsstödprogram för amning vid bröstet med globala standardiserade mätmetoder för friska mammor och barn:¹

• Amning inom en timme efter födseln
• Exklusiv amning (helamning) sex månader efter födseln

Dessa mätvärden är dock inte tillämpliga på den sårbara population som utgörs av mammor och barn på neonatala intensivvårdsavdelningar.

Förbättring av amningskvaliteten på neonatala intensivvårdsavdelningar är ett ramverk som används för att systematiskt förbättra amningsvården och hälsoeffekterna för sårbara barn med hjälp av evidensbaserade bästa rutiner.

Så implementerar du förbättring av amningskvaliteten på den neonatala intensivvårdsavdelningen

1. Förbereda och planera kvalitetsförbättringsprojektet
2. Mäta åtgärder inom amningsvård
3. Övervaka och utvärdera
4. Säkerställa varaktig förbättring av amningskvaliteten på den neonatala intensivvårdsavdelningen

Steg 1: Förbereda och planera kvalitetsförbättringsprojektet

Upprätta en arbetsgrupp

Upprättandet av en arbetsgrupp gör det möjligt för medarbetarna att gemensamt driva och styra kvalitetsförbättringsprojektet genom planering, införande av åtgärder, granskning och genomförande av rutinförändringar.

Arbetsgruppen för kvalitetsförbättring ansvarar för följande:

• Planering och samarbete med intressenter
• Formulering av mål och strategi för projeketet för förbättring av amningskvaliteten på den neonatala intensivvårdsavdelningen
• Driva kvalitetsförbättringsprojektet
• Se till att kvalitetsförbättringen fortskrider
• Se till att projektet hålls igång
• Se till att hela organisationen är engagerad i projektet

Gruppen ansvarar för att granska data, identifiera fokusområden och ge rekommendationer kring genomförande av rutinförändringar i syfte att uppfylla projektmålen.

Det är viktigt att samarbeta med ”rätt” personer som kan förespråka att de mest sårbara barnen ska få långvarig exponering för höga doser av bröstmjölk från den egna mamman och integrering av effektiva amningsåtgärder i de dagliga rutinerna.

• Neonatolog, specialistsjuksköterska
• Chef för förlossnings- och neonatalvård (inklusive förlossningssal)
• Kliniska utbildare på neonatala intensivvårdsavdelningar/förlossningsavdelningar
• Representanter för sjuksköterskor/barnmorskor på den neonatala intensivvårdsavdelningen
• Representanter för sjuksköterskor/barnmorskor på förlossningsavdelningen
• Representanter för sjuksköterskor/barnmorskor från BB
• Amningsrådgivare eller amningsspecialist
• Dataassistent som samlar in data

Analysera nuläget

Det interaktiva bedömningsformuläret för neonatala intensivvårdsavdelningar är ett verktyg som kan underlätta utvärderingen av amningsrutinerna på den egna avdelningen. När man inleder ett kvalitetsförbättringsprojekt som omfattar flera kliniska områden, så som den neonatala intensivvårdsavdelningen, förlossningsavdelningen och BB, kan det vara så att olika områden fungerar olika bra inom de olika kliniska områdena.

Steg 2: Mäta åtgärder inom amningsvård

”Utan data är du bara ännu en person med en åsikt”

Varför samla in data?

• Belyser utmaningar
• Synliggör luckor/brister
• Ger kvantifierbara bevis
• Motiverar till handling
• Skapar drivkraft och entusiasm

Vad behöver mätas?

Det är viktigt att mäta rätt saker. För att förbättra amningskvaliteten på neonatala intensivvårdsavdelningar behöver man rikta in sig på kvantifierbara data:

Räkna antalet

• fall av frekvent pumpning
• mammor som har fått all information de behöver

Hålla koll på tiden

• till den första utdrivningen
• tills mjölken rinner till

Mäta procentandelen

• bröstmjölk från den egna mamman, donerad bröstmjölk respektive ersättning vid matning
• barn som får över 50 ml/kg/dag
• exklusiv amning vid och efter utskrivning från den neonatala intensivvårdsavdelningen

Det är viktigt att ta hänsyn till den tid som behövs för att extrahera data från journaler och liknande och för att lägga in dessa data i insamlingsdatabasen.

Insamling av kontinuerliga data

• ger en uppsättning datapunkter över tid
• gör det möjligt att identifiera en berättelse/resa i datauppgifterna
• gör det möjligt att upptäcka förändringar när de uppstår

Mätning av baslinje

Prospektiv datainsamling gör det möjligt att reflektera i realtid. Det är mycket viktigt att ha tillgång till data från tiden innan åtgärden infördes för att det ska gå att se om åtgärden har lett till några förändringar.

Insamlade baslinjedata fungerar som ”kontroll” och måste innehålla realtidsinformation om patienter före införandet av åtgärden. Arbetsgruppen kan fastställa storleken och tidslinjen för insamling av baslinjedata och besluta kring huruvida specifika patientgrupper, t.ex. barn som väger mindre än 1 500 gram/är yngre än 32 veckor, ska analyseras. Datainsamlingsverktyget har stöd för analys av selektiva gruppdata.

Genomföra förändringar

Genomförandet av rutinförändringar i syfte att förbättra hälsoeffekterna kräver samarbete med alla mödravårdsinstanser och med den neonatala intensivvårdsavdelningen.

Det är viktigt att all vårdpersonal som arbetar med att hjälpa och stödja mammor och andra familjemedlemmar till barn som vårdas på neonatala intensivvårdsavdelningar får målinriktad utbildning och träning för att säkerställa att mammorna får konsekvent information. Återkommande utbildning krävs för att förbättra och upprätthålla de bästa rutinerna.

Steg 3: Övervaka och utvärdera

Kvalitetsförbättring är ingen engångsåtgärd så som till exempel ett forskningsprojekt kan vara. Kvalitetsförbättring handlar om att kontinuerligt övervaka, utvärdera, införa, ändra på eller sluta med olika rutiner.

Det är mycket viktigt att regelbundet granska data för att:

• Säkerställa att korrekta data samlas in, identifiera vad som saknas och använda rätt metoder för datainsamling
• Hela tiden ha en realtidsbild av den aktuella situationen
• Identifiera luckor
• Implementera ytterligare utbildning
• Inom arbetsgruppen diskutera vad som går bra, vad man behöver fokusera på härnäst och vem som är ansvarig för vad

Jämföra framstegen i förhållande till baslinjen och föregående månad

Steg 4: Säkerställa varaktig förbättring av amningskvaliteten på den neonatala intensivvårdsavdelningen

Kvalitetsförbättring är en ständigt pågående process, och planering för varaktiga rutinförändringar måste integreras redan i början av projektet.

Det tar tid innan nya åtgärder blir en integrerad del av dagliga standardrutiner. Regelbunden insamling av data om amning och matning av barn ger möjlighet att övervaka och utvärdera rutiner och amningsresultat och att upprätthålla och utveckla kvaliteten på den vård som ges.

Ett standardiserat program för amningsträning gör det möjligt för vårdpersonalen att tillhandahålla och främja konsekvent information om och rutiner för amning för mammor med riskfaktorer och mammor på neonatala intensivvårdsavldeningar redan före förlossningen.