Amning efter 6 månader: Vilka är fördelarna?

När ditt barn börjar äta fast föda kanske du tror att det inte längre behöver bröstmjölken. Men att fortsätta amningen efter sex månaders ålder ger faktiskt många fördelar för er båda.

Breastfeeding beyond six months

Är amning fortfarande viktigt efter att du har nått sexmånadersstrecket? Och hur länge ska du fortsätta? Svaren kanske förvånar dig eftersom hälsofördelarna och de utvecklingsmässiga fördelarna med amning, som fast föda och annan mjölk inte kan erbjuda, är något som inte uppmärksammas särskilt mycket.

Hur länge ska jag amma?

Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar amning i två år eller längre – och det gäller för familjer över hela världen, inte bara i utvecklingsländer.1

– Det är viktigt att notera att WHO inte sätter någon övre gräns på amningens varaktighet,2 säger doktor Leon Mitoulas, chef för amningsforskning hos Medela. Ur ett antropologiskt perspektiv skulle amning mellan två och ett halvt och sju år vara optimalt.3 Rent kulturellt är normen däremot att avvänjningen börjar vid en mycket tidigare ålder.

WHO:s rekommendationer stöds av den senaste tidens ökande vetenskapliga forskning om de första tusen dagarna i ett barn livs – från befruktningen fram till barnets andra födelsedag.4 Leon Mitoulas förklarar: – Forskare har upptäck att rätt näring, i kombination med andra faktorer, har den mest djupgående påverkan på barns tillväxt och långsiktiga hälsa under denna tidiga period. Det finns obestridliga bevis på att amning är välgörande på ett unikt sätt under de där kritiska tusen första dagarna.

– Amning kan räknas som föda, medicin och signalsystem, allt på en och samma gång,5 tillägger han. Och dessa trefaldiga fördelar fortsätter även efter tvåårsåldern.

Föda: näringsmässiga fördelar vid långvarig amning

När ditt barn börjar äta fast föda runt sexmånadersåldern kanske du tror att bröstmjölk framöver endast är en kompletterande ”dryck”. Faktum är att precis det motsatta gäller – ditt barn får endast i sig en bråkdel av sina kalorier och näringsämnen från maten när det väl har börjat äta fast föda.

– Den obestridligt bästa starten för barn är helamning under de första sex månaderna. Men bröstmjölk tillhandahåller viktiga näringsämnen även efter det att ditt barn har börjat äta kompletterande föda, säger Leon Mitoulas.

Ett barn som helammas konsumerar i genomsnitt 750 till 800 ml mjölk om dagen. Vid nio- till tolvmånadersåldern kan barnet fortfarande få i sig omkring 500 ml mjölk om dagen, vilket innebär hälften av barnets kaloriintag. Vid arton månaders ålder får barnet troligtvis i sig runt 200 ml om dagen, vilket innebär ungefär 29 % av kaloriintaget.6

Vid sexmånadersåldern behöver ditt barn äta annan föda för att få i sig näringsämnen som det inte kan få via din bröstmjölk eller sina egna reserver, till exempel järn, zink och vitaminerna B och D.1,7 Men även efter tvåårsåldern tillhandahåller mjölken väsentliga mängder av andra viktiga näringsämnen, förklarar Leon Mitoulas:

– I detta skede står bröstmjölk för omkring 43 % av barnets intag av protein, 60 % av intaget av vitamin C, 75 % av intaget av vitamin A, 76 % av intaget av folsyra och 94 % av intaget av vitamin B12.8

Medicin: hälsofördelar med amning efter sex månader

Amning efter sex månader har visats minska risken för sjukdomar under hela barndomen och även senare i livet, och om ditt barn blir sjukt hjälper amning barnet att återhämta sig snabbare. Ju längre du fortsätter att amma, desto längre varar skyddet.

– Amningen skyddar ditt barn mot infektioner och sjukdomar, så till den grad att den även betraktas som ett slags ”personanpassad medicin” med potentiellt livslång effekt, säger Leon Mitoulas.

Amning i mer än sex månader har till exempel visats skydda ditt barn mot vissa typer av barncancer, som akut lymfatisk leukemi och Hodgkins lymfom,9 minska risken för att barnet utvecklar diabetes typ 1 och typ 210 samt minska risken för ögon-11 och tandproblem12 och fetma.13

Bröstmjölk kan även minska risken för att ditt barn drabbas av diarré och illamående,14 gastroenterit, förkylning och influensa, muntorsk samt öron-, hals- och lunginfektion.9,15 Detta är synnerligen bra när ditt barn blir äldre och börjar umgås med andra barn eller går på förskola, där baciller kan finnas i överflöd.

Amning kan även rädda liv, tillägger Leon Mitoulas: – Konsekvenserna av att inte amma mellan sex och tjugotre månaders ålder kan vara ödesdigra i länder med låga och medelhöga inkomster, där barn som inte ammas löper dubbelt så stor risk att dö av infektioner än barn som ammas, även delvis.16

Och amning handlar inte bara om fördelarna hos din mjölk, det är även ett underbart sätt att nära och lugna ned ditt barn. Inget kan lugna ned ett oroligt barn lika bra som en amningsstund med mamma. När ditt barn växer hjälper amningen till med allt från mjölktänder och vaccinationer till de oundvikliga fallen, skrapsåren och virusen som ni råkar ut för under de första åren. För många mammor kan amning vara en räddare i nöden.

Signalsystem: ökade fördelar

När du befinner dig nära ditt barn, har mycket ögonkontakt med det och omedelbart reagerar på barnets behov så skickas signaler mellan er. Forskare tror att detta kan påverka många aspekter av barnets utveckling, i allt från barnets aptit till studieresultaten i skolan. Ju längre du ammar, desto större är chansen att resultaten blir positiva.

– Bröstmjölk innehåller tusentals aktiva molekyler, förklarar Leon Mitoulas. De består bland annat av enzymer som hjälper barnet att smälta fetter17, hormoner som reglerar aptiten18 och immunmolekyler som främjar immunförsvarets utveckling.19

– Visste du att bröstmjölk faktiskt är levande? Varje dag dricker ditt barn miljontals levande celler20 – det finns tusentals av dem i varje milliliter av din mjölk, inklusive stamceller,21 fortsätter han. Varenda en av dessa celler har en specifik uppgift när det gäller att hålla ditt barn friskt, och forskning pågår för att man ska upptäcka exakt hur dessa beståndsdelar är fördelaktiga för ett barn vid långvarig amning.

En sak som man redan känner till är att långvarig amning har en positiv inverkan på barnets IQ: studier har visat att barn som ammats har en IQ som i genomsnitt är tre poäng högre än barn som aldrig ammats.22

Amning efter sex månader har även kopplats samman med färre beteendemässiga problem hos barn i skolåldern23 och förbättrad mental hälsa hos barn och ungdomar.24

Ska jag inte börja med mjölkersättning efter sex månader?

Hälsopåståendena på paketet kan verka lockande, men det finns ingen bättre mjölk för ditt barn än din egen mjölk.

Ingen mjölkersättning innehåller alla antikroppar, levande celler, tillväxtfaktorer, hormoner, goda bakterier, enzymer, aminosyror och mikronäringsämnen som finns i bröstmjölk.25 När ditt barn är sjukt ökar de infektionsbekämpande antikropparna och de vita blodcellerna i din mjölk26 – något som aldrig kan hända med mjölkersättning. Läs Bröstmjölk jämfört med mjölkersättning: Hur pass lika är de? för mer information.

Amning efter sex månader: fördelar för mammor

Långvarig amning är inte bara fantastiskt för ditt barn – det är bra för din egen hälsa också. Om du fortsätter att amma efter sex månader sjunker den livslånga risken att drabbas av hjärtsjukdom,27 diabetes typ 228 samt bröst-29, äggstocks-30 och livmoderscancer.31 Och ammande mammor får inte menstruation förrän efter flera månader – i vissa fall dröjer det upp till två år.32

– Många mammor tycker att det är viktigt att få tillbaka den kroppsvikt de hade före graviditeten, säger Leon Mitoulas. En studie visade att en mammas BMI (body mass index) minskar med 1 % för varje halvår som hon ammar.24

För att inte tala om hur praktisk amningen är efter sex månader. Dina bröst producerar den rätta mängden mjölk när det behövs, och du behöver inte rengöra utrustning eller ta med dig något när du går ut. Du kan också välja att bara amma vid tider som passar in i din dagliga rutin, till exempel före arbetet, efter förskolan och när det är läggdags. Och skulle du återvända till arbetet kan du använda en bröstpump för att pumpa ur mjölk till ditt barn så att det kan fortsätta att dra nytta av alla fördelar.

Med tanke på alla dessa vetenskapligt bevisade fördelar är det kanske inte så konstigt att ett allt större antal mammor väljer ”amning med naturlig varaktighet” eller ”fullgången amning” och låter sitt barn bestämma när det är dags att sluta.

Referenser

1 World Health Organization. Health topics: Breastfeeding [Internet]. Geneva, Switzerland: WHO; 2018 [Accessed: 26.03.2018]. Available from: http://www.who.int/topics/breastfeeding/en/

2 Innocenti Research Centre. 1990–2005 Celebrating the Innocenti Declaration on the protection, promotion and support of breastfeeding: past achievements, present challenges and the way forward for infant and young child feeding. Florence: United Nations Children’s Fund; 2005. 38 p.

3 Dettwyler KA. When to wean: biological versus cultural perspectives. Clin Obstet Gyecol. 2004;47(3):712-723.

4 1,000 Days. [Internet] Washington DC, USA; 2018. Available from: https://thousanddays.org

5 TED. TEDWomen: What we don’t know about mother’s milk [Internet]. New York, NY, USA: TED Conferences LLC; 2016. [Accessed 26.03.2018]. Available from www.ted.com/talks/katie_hinde_what_we_don_t_know_about_mother_s_milk/reading-list

6 Kent JC et al. Breast volume and milk production during extended lactation in women. Exp Physiol. 1999;84(2):435-447.

7 Kuo AA et al. Introduction of solid food to young infants. Matern Child Health J. 2011;15(8):1185-1194.

8 Dewey, KG. Nutrition, growth, and complementary feeding of the breastfed infant. Pediatr Clin North Am. 2001;48(1):87-104.

9 Bener A et al. Does prolonged breastfeeding reduce the risk for childhood leukemia and lymphomas? Minerva Pediatr. 2008;60(2):155-161.

10 Poudel RR, Shrestha D. Breastfeeding for diabetes prevention. JPMA. J Pak Med Assoc. 2016;66(9 Suppl 1):S88-90.

11 Singhal A et al. Infant nutrition and stereoacuity at age 4–6 y. Am J Clin Nutr. 2007;85(1):152-159.

12 Peres KG et al. Effect of breastfeeding on malocclusions: a systematic review and meta‐analysis. Acta Paediatr. 2015;104(S467):54-61.

13 Horta BL et al. Long‐term consequences of breastfeeding on cholesterol, obesity, systolic blood pressure and type 2 diabetes: a systematic review and meta‐analysis. Acta Paediatr. 2015;104(S467):30-37.

14 Howie PW et al. Protective effect of breast feeding against infection. BMJ. 1990;300(6716):11-16.

15 Ladomenou F et al. Protective effect of exclusive breastfeeding against infections during infancy: a prospective study. Arch Dis Child. 2010;95(12):1004-1008.

16 Sankar MJ et al. Optimal breastfeeding practices and infant and child mortality: a systematic review and meta‐analysis. Acta paediatr. 2015;104(S467):3-13.

17 Lönnerdal B. Bioactive proteins in breast milk. J Paediatr Child Health. 2013;49(S1):1-7.

18 Gridneva Z et al. Effect of human milk appetite hormones, macronutrients, and infant characteristics on gastric emptying and breastfeeding patterns of term fully breastfed infants. Nutrients. 2016;9(1):15.

19 Field CJ. The immunological components of human milk and their effect on immune development in infants. J Nutr. 2005;135(1):1-4.

20 Hassiotou F, Hartmann PE. At the dawn of a new discovery: the potential of breast milk stem cells. Adv Nutr. 2014;5(6):770-778.

21 Cregan MD et al. Identification of nestin-positive putative mammary stem cells in human breastmilk. Cell Tissue Res. 2007;329(1):129-136.

22 Victora CG et al. Breastfeeding in the 21st century: epidemiology, mechanisms, and lifelong effect. Lancet. 2016;387(10017):475-490.

23 Heikkilä K et al. Breast feeding and child behaviour in the Millennium Cohort Study. Arch Dis Child. 2011;96(7):635-642.

24 Oddy WH et al. The long-term effects of breastfeeding on child and adolescent mental health: a pregnancy cohort study followed for 14 years. J Pediatr. 2010;156(4):568-574.

25 Ballard O, Morrow AL. Human milk composition: nutrients and bioactive factors. Pediatr Clin North Am. 2013;60(1):49-74.

26 Hassiotou F et al. Maternal and infant infections stimulate a rapid leukocyte response in breastmilk. Clin Transl Immunology. 2013;2(4):e3.

27 Peters SA et al. Breastfeeding and the risk of maternal cardiovascular disease: a prospective study of 300 000 Chinese women. J Am Heart Assoc. 2017;6(6):e006081.

28 Horta BL et al. Long‐term consequences of breastfeeding on cholesterol, obesity, systolic blood pressure and type 2 diabetes: a systematic review and meta‐analysis. Acta Paediatr. 2015;104(S467):30-37.

29 Collaborative Group on Hormonal Factors in Breast Cancer. Breast cancer and breastfeeding: collaborative reanalysis of individual data from 47 epidemiological studies in 30 countries, including 50 302 women with breast cancer and 96 973 women without the disease. Lancet. 2002;360(9328):187-195.

30 Li DP et al. Breastfeeding and ovarian cancer risk: a systematic review and meta-analysis of 40 epidemiological studies. Asian Pac J Cancer Prev. 2014;15(12):4829-4837.

31 Jordan SJ et al. Breastfeeding and endometrial cancer risk: an analysis from the epidemiology of endometrial cancer consortium. Obstet Gynecol. 2017;129(6):1059-1067.

32 Howie PW. Breastfeeding: a natural method for child spacing. Am J Obstet Gynecol. 1991;165(6):1990-1991.