Bröstmjölk jämfört med mjölkersättning: Vilka likheter finns det?

När du funderar över hur du ska mata ditt barn är det viktigt att du känner till de viktigaste skillnaderna mellan bröstmjölk och mjölkersättning för att fatta ett informerat beslut. Det handlar om kostnadsskillnader, skillnader i innehåll, och skillnader i hur de två alternativen påverkar sömn och hälsa hos både dig och barnet.

Breast milk versus formula dad and baby

Låt oss börja med att jämföra bröstmjölk med mjölkersättning. Det finns vissa likheter dem emellan: båda tillhandahåller energi, vätska och näringsämnen, vilket innebär att ditt barn kommer att växa oavsett om det får bröstmjölk eller mjölkersättning.

Det har gjorts stora framsteg när det gäller sammansättningen och tillverkningen av mjölkersättning, men trots det kommer ersättningen inte ens i närheten av de hälsofrämjande fördelar som bröstmjölken ger. Bröstmjölk har utvecklats under miljontals år för att vara den perfekta födan för människobarn. Den är mycket mer komplex än mjölken från andra däggdjur eftersom den är anpassad till våra komplexa hjärnor och våra unika matsmältningssystem och immunsystem.

Komjölk, som den mesta mjölkersättningen är gjord av, är å andra sidan anpassad för att uppfylla de specifika kraven hos kalvar. Komjölk är inte säker att dricka för barn och måste därför genomgå en omfattande bearbetningsprocess innan den kan användas i mjölkersättning.

– Visste du att saltinnehållet (natrium) i komjölk ligger på nivåer som är toxiska för barn? säger professor Peter Hartmann, internationellt erkänd specialist inom amning och mjölkproduktion vid University of Western Australia.

– Faktum är att man på tidigt 1980-tal kände till att komjölk var toxiskt för försöksdjur som kaniner och möss. Om någon beståndsdel skulle vara toxisk mot försöksdjur i dag får den inte genomgå några läkemedelsstudier. Det innebär att man enligt dagens standarder inte skulle få tillverka mjölkersättning! Modersmjölk har däremot en väldigt låg natriumkoncentration.1

Vad innehåller bröstmjölk?

Från colostrum som täcker och förseglar ditt barns magvägg till den mogna mjölken som hjälper ditt barn att växa sig starkt – varje droppe av din bröstmjölk innehåller tusentals välgörande beståndsdelar, som bland annat:

  • antikroppar som skyddar mot sjukdomar2
  • hormoner som främjar relationen till ditt barn och reglerar aptiten3
  • stamceller som främjar organens utveckling och reparation4
  • vita blodkroppar som bekämpar infektioner5
  • goda bakterier som skyddar ditt barns matsmältningssystem6
  • prebiotika, så kallade oligosackarider, som främjar en god tarmhälsa7
  • långkedjiga fettsyror som bidrar till att utveckla barnets hjärna, nervsystem och ögon8,9
  • enzymer som främjar matsmältningssystemet och immunsystemet2
  • nukleotider och hormoner som bidrar till att utveckla ett sunt sömn-vakenhetsmönster.10

En av fördelarna med att ge barnet bröstmjölk istället för mjölkersättning är att bröstmjölk är en levande vätska. Den anpassar sig till de ständigt föränderliga behoven hos barnet. Om ditt barn skulle bli sjukt producerar din kropp extra vita blodkroppar och antikroppar som överförs till din mjölk och bidrar till att bekämpa infektionen.5

– De skyddande egenskaperna hos modersmjölken är grundläggande och unika för amningens evolution, förklarar Peter Hartmann. Men vi har ännu inte all information vi behöver för att helt förstå vilka de skyddande elementen är och vad de gör, eftersom bröstmjölken är så komplex.

– Ta oligosackarider till exempel – det finns fler än 200 sådana.11 De är den tredje mest vanligaste beståndsdelen i bröstmjölk, och ändå vet vi väldigt lite om vad de gör! De verkar ha väldigt komplexa strukturer som binder till sig vissa proteiner, och när oligosackariderna och proteinet binds samman uppstår vissa biologiska effekter.

– Eftersom vi inte vet exakt vad mjölken består av borde vi inte försöka ersätta den med något annat. Bröstmjölk är det naturliga, påpekar Peter Hartmann. Läs mer om bröstmjölk i Vad innehåller bröstmjölk?

Vad innehåller mjölkersättning?

Ingredienserna i mjölkersättning varierar beroende på land och märke, men vanligtvis består den av bearbetad skummjölk (komjölk) samt emulgeringsmedel och stabiliseringsmedel som gör att fettet och vattnet blandas när man bereder ersättningen. Mjölkersättning kan även innehålla:

  • laktos (en naturlig sockerart som finns i mjölk) och/eller andra sockerarter som majssirap, fruktos och maltodextrin
  • växtbaserade oljor, som palmolja, rapsolja, kokosnötsolja, solrosolja och sojabönsolja
  • fettsyror, vanligtvis från fiskolja
  • vitaminer och mineraler från växt- och djurriket
  • vissa enzymer och aminosyror
  • probiotika (i viss mjölkersättning).

Observera att olika typer av mjölkersättning, som mjölkersättning gjord på getmjölk, hypoallergen mjölkersättning samt sojabaserad mjölkersättning kan innehålla andra ingredienser.

– Forskare har upptäckt att det finns mer än 1 000 slags proteiner i bröstmjölk12 – och de främsta mjölkersättningsproducenterna har som mål att ha med bara en eller ett par typer av de här proteinerna i sin ersättning, förklarar Peter Hartmann. Dessutom har man endast nyligen kunnat producera några av de många oligosackarider som finns i bröstmjölk på syntetisk väg. Därför räcker det inte att kopiera ett par proteiner eller oligosackarider för att få fram bröstmjölk.

– Komjölk måste berikas med ytterligare protein för att man ska få upp antalet aminosyror till den nivå som ett barn behöver, fortsätter han. Men detta extra protein kommer att metaboliseras och brytas ned till komponenter som kan omvandlas till fett.

– Det är ett av problemen med mjölkersättning – barn växer för mycket. Föräldrar tror ofta att allt är okej bara för att barnet växer så det knakar – men för barn som matas med mjölkersättning är det inte alltid positivt på lång sikt.13 Mjölkersättningsproducenterna försöker nu minska proteinhalten i sin mjölk för att förhindra att barnen går upp för mycket i vikt.

Amning jämfört med mjölkersättning: hälsofördelar

Se det stora sammanhanget när du ska avgöra om du ska ge ditt barn bröstmjölk eller mjölkersättning. Bröstmjölk är inte bara föda. Den har även en viktig skyddande funktion, minskar risken för att barnet drabbas av diarré, gastroenterit, öroninfektion, förkylning, influensa och muntorsk14–16 och minskar risken för att barnet ska drabbas av plötslig spädbarnsdöd med femtio procent.17}

Du kanske har hört att amning förbättrar ditt barns chanser att få bra resultat i skolan,18 men visste du att amning även har kopplats till bättre beteende,19 bättre syn20 och rakare tänder21? Ett ammande barn löper även mindre risk att drabbas av fetma, diabetes typ 1 och 222,23 och vissa former av cancer24,25 senare i livet. Läs mer om fördelarna med amning för barn

Amning gör även att du bränner upp till 500 kalorier om dagen,26 vilket kan hjälpa dig att gå ned i vikt snabbare efter förlossningen. Ju längre du ammar, desto lägre blir också risken att du drabbas av bröst-,27 livmoder-28 och äggstockscancer,29 hjärtsjukdom30 och diabetes typ 2.22 Läs mer om fördelarna med amning för mammor.

Amning jämfört med mjölkersättning: praktiska fördelar

Amning innebär oftast mindre utgifter. Uppskattningsvis sparar familjer där mamman helammar 1 200 till 1 500 dollar under barnets första år.31

Även om amning inte hindrar att ditt barn vaknar om nätterna sparar det tid under matningen och hjälper er båda att somna om snabbare, så räkna med att få 40 till 45 minuters extra vila varje natt, jämfört med matning med ersättning.32

Faktum är att amning gör att du sparar tid rent allmänt eftersom du inte behöver diska, desinficera, koka vatten och förbereda flaskor med mjölkersättning – din bröstmjölk är alltid klar och håller alltid rätt temperatur.

Dessutom tar mjölken smak av det du äter, vilket innebär att ditt barn får uppleva nya smaker vid varje matning, och det kan göra att barnet lättare kan njuta av olika livsmedel när det börjar äta fast föda.33 Amning kan också bidra till en hälsosammare kost, eftersom forskning visar att barn till ammande mammor som äter frukt och grönsaker regelbundet gillar att äta dessa livsmedel oftare än barn vars mammor inte gör det.34 Mjölkersättning smakar å andra sidan alltid likadant, och de komplexa smakerna i din mjölk kan inte kopieras, oavsett vilket märke du väljer.

Sist men inte minst, har du någonsin tänkt på att amning är bra för miljön? Eftersom amning inte kräver intensivt jordbruk, fabriksutsläpp, transporter och förpackningar är det både bra för planeten och för dig och ditt barn.

För mer information om vad som finns i bröstmjölk, läs vår kostnadsfria e-bok Bröstmjölkens fantastiska funktioner nu.

Referenser

1 Cribb VL et al. Contribution of inappropriate complementary foods to the salt intake of 8-month-old infants. Eur J Clin Nutr. 2012;66(1):104.

2 Lönnerdal B. Nutritional and physiologic significance of human milk proteins. Am J Clin Nutr. 2003;77(6):1537S-1543S.

3 Savino F et al. Breast milk hormones and their protective effect on obesity. Int J Pediatr Endocrinol. 2009;2009:327505.

4 Hassiotou F, Hartmann PE. At the Dawn of a New Discovery: The Potential of Breast Milk Stem Cells. Adv Nutr. 2014;5(6):770-778.

5 Hassiotou F et al. Maternal and infant infections stimulate a rapid leukocyte response in breastmilk. Clin Transl Immunology. 2013;2(4):e3.

6 Pannaraj PS et al. Association Between Breast Milk Bacterial Communities and Establishment and Development of the Infant Gut Microbiome. JAMA Pediatr. 2017;171(7):647-654.

7 Bode L. Human milk oligosaccharides: every baby needs a sugar mama. Glycobiology. 2012;22(9):1147-1162.

8 Deoni SC et al. Breastfeeding and early white matter development: A cross-sectional study. Neuroimage. 2013;82:77-86.

9 Birch E et al. Breast-feeding and optimal visual development. J Pediatr Ophthalmol Strabismus. 1993;30(1):33-38.

10 Sánchez CL et al. The possible role of human milk nucleotides as sleep inducers. Nutr Neurosci. 2009;12(1):2-8.

11 Moukarzel S, Bode L. Human Milk Oligosaccharides and the Preterm Infant: A Journey in Sickness and in Health. Clin Perinatol. 2017;44(1):193-207.

12 Beck KL et al. Comparative Proteomics of Human and Macaque Milk Reveals Species-Specific Nutrition during Postnatal Development. J Proteome Res. 2015;14(5):2143-2157.

13 Michaelsen KF, Greer FR. Protein needs early in life and long-term health. Am J Clin Nutr. 2014;99(3):718S-722S.

14 Howie PW et al. Positive effect of breastfeeding against infection. BMJ.1990;300(6716):11-16.

15 Duijts L et al. Prolonged and exclusive breastfeeding reduces the risk of infectious diseases in infancy. Pediatrics, 2010;126(1):e18-25.

16 Ladomenou F et al. Protective effect of exclusive breastfeeding against infections during infancy: a prospective study. Arch Dis Child. 2010;95(12):1004-1008.

17 Vennemann MM et al. Does breastfeeding reduce the risk of sudden infant death syndrome?. Pediatrics. 2009;123(3):e406-e410.

18 Straub N et al. Economic impact of breast-feeding-associated improvements of childhood cognitive development, based on data from the ALSPAC. Br J Nutr. 2016;1-6.

19 Heikkilä K et al. Breast feeding and child behaviour in the Millennium Cohort Study. Arch Dis Child. 2011;96(7):635-642.

20 Singhal A et al. Infant nutrition and stereoacuity at age 4–6 y. Am J Clin Nutr, 2007;85(1):152-159.

21 Peres KG et al. Effect of breastfeeding on malocclusions: a systematic review and meta‐analysis. Acta Paediatr. 2015;104(467):54-61.

22 Horta B et al. Long‐term consequences of breastfeeding on cholesterol, obesity, systolic blood pressure and type 2 diabetes: a systematic review and meta‐analysis. Acta Paediatr. 2015;104(467):30-37.

23 Lund-Blix NA. Infant feeding in relation to islet autoimmunity and type 1 diabetes in genetically susceptible children: the MIDIA Study. Diabetes Care. 2015;38(2):257-263.

24 Amitay EL, Keinan-Boker L. Breastfeeding and Childhood Leukemia Incidence: A Meta-analysis and Systematic Review. JAMA Pediatr. 2015;169(6):e151025

25 Bener A et al. Does prolonged breastfeeding reduce the risk for childhood leukemia and lymphomas? Minerva Pediatr. 2008;60(2):155-161.

26 Dewey KG. Energy and protein requirements during lactation. Annu Rev Nutr. 1997;17:19-36.

27 Victoria CG et al. Breastfeeding in the 21st century: epidemiology, mechanisms, and lifelong effect. Lancet. 2016;387(10017):475-490.

28 Jordan SJ et al. Breastfeeding and Endometrial Cancer Risk: An Analysis From the Epidemiology of Endometrial Cancer Consortium. Obstet Gynecol. 2017;129(6):1059-1067.

29 Li DP et al. Breastfeeding and ovarian cancer risk: a systematic review and meta-analysis of 40 epidemiological studies. Asian Pac J Cancer Prev. 2014;15(12):4829-4837.

30 Peters SAE et al. Breastfeeding and the Risk of Maternal Cardiovascular Disease: A Prospective Study of 300 000 Chinese Women. J Am Heart Assoc. 2017;6(6).

31 U.S. Department of Health & Human Services [Internet]. Surgeon General Breastfeeding factsheet; 2011 Jan 20 [cited 2018 Apr 04].

32 Doan T et al. Breast-feeding increases sleep duration of new parents. J Perinat Neonatal Nurs. 2007;21(3):200-206.

33 Menella JA et al. Prenatal and postnatal flavor learning by human infants. Pediatrics. 2001;107(6):E88.

34 Forestell CA, Mennella JA. Early determinants of fruit and vegetable acceptance. Pediatrics. 2007;120(6):1247-1254.