Mata ditt barn med särskilda behov med bröstmjölk

Om ditt barn har särskilda behov kanske det inte kan ta ett ordentligt suggrepp om din bröstvårta, men det finns många andra sätt som du kan mata ditt barn med din bröstmjölk

Feeding your special needs baby breast milk

Amning är en krävande syssla för ditt barn. Varje gång barnet ammar samarbetar 40 muskler i läppar, tunga, käke och kinder, samt sex kranialnerver,1 för att kontrollera och samordna sugning, sväljning och andning.

Om ditt barn har en medfödd åkomma eller ett medfött handikapp som påverkar någon av dessa nerver kanske det inte är fysiskt kapabelt att amma. Eller så kanske det måste kämpa för att få i sig tillräckligt med mjölk. Men det betyder inte att barnet inte kan tillgodogöra sig din bröstmjölk och alla dess fördelar. Faktum är att de skyddande och hälsofrämjande egenskaperna i bröstmjölk kan vara ännu viktigare om ditt barn har särskilda behov.

– Bröstmjölk innehåller många immunologiska, antiinflammatoriska och tillväxtfrämjande faktorer och levande celler, förklarar doktor Katsumi Mizuno, professor i pediatrisk internmedicin vid Showa University Koto Toyosu Hospital i Japan. Det är viktigt att ge bröstmjölk till barn med särskilda behov för att ge det optimal näring och förhindra att det drabbas av smittsamma sjukdomar.

– Barn med medfödda och neurologiska sjukdomar kan vara mer benägna att drabbas av luftvägsinfektioner,2,3 öroninfektioner4 samt sjukdomar i mag-tarmkanalen,5 och det är mer troligt att de behöver genomgå kirurgiska ingrepp. Din bröstmjölk är effektiv när det handlar om att förhindra infektioner och främja läkning,6 säger Katsumi Mizuno.

Anledningar till att ditt barn kan ha svårt att amma

Läpp-käk-gomspalt (LKG)

Ett barn med läppspalt kan ha svårt att ta ett lufttätt suggrepp om bröstet när det ammar, men en amningsrådgivare eller amningsspecialist kan lära dig tekniker som kan göra det lättare. Barn med gomspalt är dock oftast inte kapabla att skapa det sug som krävs vid amning.7

Prematur födsel

Om ditt barn har fötts för tidigt kanske det inte har muskelstyrkan och koordinationen som krävs för att amma effektivt. Läs mer om att ge bröstmjölk till ditt för tidigt födda barn.

Downs syndrom och andra kromosomrubbningar

Barn med Downs syndrom kan sakna den muskeltonus och den mun- och tungkoordination som krävs för att amma effektivt från bröstet.8 Andra kromosomrubbningar som Edwards syndrom och Pataus syndrom kan också orsaka komplexa amningssvårigheter.

Neurologiska sjukdomar 

Neurologiska sjukdomar (sjukdomar i hjärna, ryggrad eller nerver) orsakar ofta hypotoni – nedsatt muskeltonus. Cerebral pares (CP),9 vattenskalle, förlossningsasfyxi, spina bifida (ryggmärgsbråck), neonatal stroke, missbildningar i hjärnan och hypoxisk ischemisk encefalopati kan alla orsaka amningssvårigheter.

Pierre Robins sekvens

Barn med denna åkomma har en mindre underkäke än normalt, ofta i kombination med gomspalt och en tunga som faller bakåt i munnen, vilket gör det nästan omöjligt för dem att amma.10

Oral kirurgi

Operation av barnets mun, tunga eller käke kan göra att amningen under en tid känns smärtsam eller obekväm för barnet.

Pumpa ur bröstmjölk för ett barn med särskilda behov

Det första steget är att initiera din mjölkproduktion så att du har tillräckligt med mjölk för ditt barn när det väl är redo att matas. Om ditt barn inte kan börja amma direkt är det viktigt att du samlar in så mycket mjölk som möjligt genom att pumpa ur med jämna mellanrum. Om du initierar och bygger upp din mjölkproduktion i ett tidigt skede blir det lättare för dig att säkerställa att du har tillräckligt med mjölk till ditt barn, både nu och längre fram.

Dubbelpumpning ungefär åtta gånger om dygnet rekommenderas eftersom detta ger den bästa möjligheten att bygga upp en bra mjölkproduktion.11 Fråga en amningsrådgivare eller amningsspecialist om stöd och råd. 

– Under de första månaderna kretsade mitt liv kring pumpning. Jag brukade ställa larm för att gå upp och pumpa var tredje timme, även på natten, minns Catherine, tvåbarnsmamma från Nya Zeeland. Gomspalten gjorde att Michael inte kunde suga ordentligt så vi använde en speciell klämflaska. Jag var tvungen att hålla ögonen på honom när han ammade för att det fanns risk att han skulle kvävas och att mjölken skulle komma ut genom hans näsa, vilket gjorde honom upprörd.

– Onlinestödgrupper för mammor som pumpar exklusivt var verkligen en stor hjälp för mig. Jag klarade av att fortsätta pumpa ur i sju månader – och det var riktigt trevligt!

Olika sätt att ge ditt barn bröstmjölk

Vissa barn kan behöva bli matade på ett annorlunda sätt till en början, tills de lär sig amma eller dricka från flaska. Du kan använda en matningssond för att försiktigt tillföra mjölken direkt i barnets magsäck. Vårdpersonal kan föra in sonden genom barnets näsa eller mun. När barnet klarar av att matas på något annat sätt tas sonden bort.

Om ditt barn kan svälja men inte amma så kan du få rådet att prova alternativa matningssätt. – Metoder som fingermatning, där barnet får i sig mjölken genom en matningssond eller en finger-feeder i silikon på förälderns finger, kan vara effektiva för barn med neurologiska funktionsnedsättningar. Eller så kan en SpecialNeeds matningsnapp vara enklare att använda för barnet, förklarar Katsumi Mizuno. Det beror faktiskt på barnet. Andra barn kan föredra koppmatning.

– Koppmatning är ofta den populäraste och säkraste metoden när amning inte är möjligt, fortsätter Katsumi Mizuno. Det kan leda till att du får amma under en längre tid efter utskrivningen och att du till en början får stanna lite längre på sjukhuset. Vid koppmatning kan en större mängd mjölk spillas ut,12 så allt spill måste mätas om barnets mjölkintag regleras noggrant.

Sarah, trebarnsmamma från Storbritannien, berättar om sin erfarenhet: – Vår äldsta dotter har komplexa behov eftersom hon har cerebral pares. Hon ammade bra vid bröstet till en början, men dag tre blev hon allvarligt sjuk och fram till två månaders ålder matades hon med utpumpad bröstmjölk via en nasogastrisk sond. Under tiden hon var på sjukhuset pumpade jag ur var tredje timme. 

Sarahs berättelse har ett positivt slut: – Vid ungefär åtta veckors ålder, när hennes hälsa var mer stabil, introducerade vi åter direkt amning med stöd av en specialist och hon vande sig snabbt. När vid tog hem henne vid tolv veckors ålder så helammade hon.

– När så många personer var involverade i att vårda vårt barn kände jag att jag hade ett syfte och en speciell roll när jag pumpade ur, och det hjälpte mig att fortsätta under denna väldigt tuffa tid.  

När ditt barn kan ta suggrepp

Om ditt barn med särskilda behov är fysiskt kapabelt att ta suggrepp, fortsätt då att erbjuda det bröstet utöver eventuella andra matningsmetoder. Även om det inte dricker någon mjölk från bröstet kan detta slags ”icke-näringsmässiga sugning” trösta och lugna ned barnet och få det att känna sig säkert, varmt och älskat. Det gör det även möjligt för barnet att träna på att suga, vilket kan underlätta övergången till helamning vid ett senare skede.

Om barnet kan amma delvis, men inte kan tillgodose alla sina näringsmässiga behov, vänd dig till vårdpersonal för att ta reda på hur mycket utpumpad mjölk det behöver och hur det kan matas på bästa sätt. Ett tillmatningssystem kan vara ett sätt att ge ditt barn utpumpad mjölk när det ammar, eller så kan du prova en av enheterna som nämns ovan.

Om ditt barn återhämtar sig från oralkirurgi – till exempel för läppspalt eller gomspalt – kan det kännas obekvämt för det att amma. Erbjud bröstet utöver andra matningsmetoder, eftersom icke-näringsmässig sugning har en lugnande effekt och studier har visat att det kan hjälpa barnet att hantera smärta.13

– Det var många som sa att min son inte skulle kunna amma på grund av sin läppspalt. Faktum är att han ammade bra, men hans suggrepp gjorde ont i bröstvårtorna, berättar Nicola, trebarnsmamma från Storbritannien. Efter operationen hade han till en början ont men det gick snabbt över. Hans suggrepp förändrades avsevärt och det tog oss båda lite tid att vänja oss vid det, men han började snart att amma på rätt sätt igen och vi fortsatte tills han var ett år gammal.

Referenser

1 Walker M. Breastfeeding management for the clinician. 4th edition. Burlington, MA, USA: Jones & Bartlett Publishers; 2016. 738 p.

2 Seddon PC, Khan Y. Respiratory problems in children with neurological impairment. Arch Dis Child. 2003;88(1):75-78.

3 Proesmans M. Respiratory illness in children with disability: a serious problem?. Breathe. 2016;12(4):e97.

4 Zeisel SA, Roberts JE. Otitis media in young children with disabilities. Infants Young Child. 2003;16(2):106-119.

5 González DJ et al. Gastrointestinal disorders in children with cerebral palsy and neurodevelopmental disabilities. An Pediatr (Barc). 2010;73(6):361.

6 Salvatori G et al. Human milk and breastfeeding in surgical infants. Breastfeed Med. 2014;9(10):491-493.

7 Reilly S et al. ABM Clinical Protocol# 17: Guidelines for breastfeeding infants with cleft lip, cleft palate, or cleft lip and palate, Revised 2013. Breastfeed Med. 2013;8(4):349-353.

8 Thomas J et al. ABM Clinical Protocol #16: Breastfeeding the Hypotonic Infant, Revision 2016. Breastfeed Med. 2016;11(6).

9 Wilson EM, Hustad KC. Early feeding abilities in children with cerebral palsy: a parental report study. J Med Speech Lang Pathol. 2009:nihpa57357.

10 Nassar E et a. Feeding-facilitating techniques for the nursing infant with Robin sequence. Cleft Palate Craniofac J. 2006;43(1):55-60.

11 Kent JC et al. Principles for maintaining or increasing breast milk production. J Obstet Gynecol Neonatal Nurs. 2012;41(1):114-121.

12 Dowling DA et al. Cup-feeding for preterm infants: mechanics and safety. J Hum Lact. 2002;18(1):13-20.

13 Harrison D et al. Breastfeeding for procedural pain in infants beyond the neonatal period. Cochrane Database of Syst Rev. 2014;10:CD11248