Vad är mjölkstockning?

Nyblivna mammor drabbas ibland av mjölkstockning när deras mjölk börjar ”rinna till” några dagar efter förlossningen. Det brukar gå över efter några dygn och är enkelt att behandla – läs vidare för att ta reda på hur

What is breast engorgement?
Medela expert Sioned Hilton
Sioned Hilton, health visitor, neonatal nurse and lactation consultant:
Trebarnsmamman Sioned har erbjudit stöd till småbarnsfamiljer i mer än 30 år. Hon arbetar med ammande mammor och mammor som pumpar ur både på sjukhus och i hemmet, medverkar i föräldratidningar och på konferenser samt anordnar workshops för vårdpersonal.

När du börjar amma producerar dina bröst colostrum i små mängder och denna mängd ökar gradvis under första dagarna. Efter omkring två till fyra dagar börjar de producera mycket större mängder mjölk – en förändring som kallas att mjölken ”rinner till”.1

Ett av tecknen på att mjölken rinner till är att dina bröst blir fylligare och fastare. Svullnaden orsakas inte enbart av en större mängd mjölk, utan även av ett ökat blodflöde och en större mängd lymfvätska i din bröstvävnad.2

För de flesta nyblivna mammor brukar obehagskänslan av att ha tyngre och spändare bröst gå över om deras barn ammar ordentligt och med jämna mellanrum. Men vissa mammor producerar nästan mer mjölk än vad deras bröst kan få plats med, vilket får brösten att kännas stenhårda och obehagligt fulla – ett tillstånd som kallas mjölkstockning. Det brukar vanligtvis gå över efter ett till två dygn, men det kan kännas smärtsamt så länge det varar.

Vilka är symptomen för överfulla bröst?

Mjölkstockning kan uppstå i ett eller båda brösten. Det kan orsaka smärta och svullnad som ibland sträcker sig ända ut till armhålan, och brösten kan kännas varma eller knöliga, vilket beror på all aktivitet som pågår därinne. Du kan även ha andra symptom på mjölkstockning, som att huden på dina bröst blir blankare och mer spänd och att dina bröstvårtor blir hårda och platta. Stockning kan även göra att din kroppstemperatur höjs till omkring 37,5 – 38,3 °C.3

Mjölkstockning kan utöver att orsaka smärta även leda till problem med amningen – vilket i sin tur kan fortsätta att förvärra situationen. Ditt barn kanske får svårt att ta suggrepp om dina bröstvårtor är plattare och din bröstvävnad hårdare och det kan orsaka ömma bröstvårtor. Om ditt barn tar dåligt suggrepp kommer bröstet heller inte att tömmas ordentligt. Om mjölkstockningen inte behandlas kan det leda till blockerade mjölkgångar, mastit och minskad mjölkproduktion.

Vad är det som orsakar mjölkstockning?

Stockning uppstår vanligtvis när ett barn inte ammar tillräckligt ofta (man brukar säga att barnet ska amma minst åtta gånger om dygnet). Det kan drabba alla nyblivna mammor men uppstår oftare hos kvinnor som har genomgått bröstförstoring eller någon annan slags bröstoperation.2 Trycket från en BH med dålig passform eller snäva kläder kan förvärra obehaget och leda till blockerade mjölkgångar och även mastit.

Mjölkstockning kan drabba både kvinnor som inte vill eller inte kan amma och de som ammar. De hormonella förändringarna som gör att mjölkproduktionen ökar och som sker efter förlossningen sker oavsett om du ammar eller inte. Stockning kan även uppstå om du slutar amma abrupt, kanske för att ditt barn är sjukt, sover längre, har börjat äta fast föda eller har börjat gå på förskola.

Vad finns det för behandling mot överfulla bröst?2

Den mest effektiva behandlingen mot mjölkstockning är ett hungrigt barn! Du bör försöka tömma dina bröst så mycket och så ofta som möjligt för att hålla igång mjölkflödet. En bra utgångspunkt är helt enkelt att amma när barnet visar tecken på hunger, vilket brukar vara mellan åtta och tolv gånger om dygnet.

Håll barnet mot ditt bröst för att ha hud-mot-hudkontakt så länge som möjligt under dagen och när du är vaken om nätterna. Då kan barnet känna den frestande lukten av din mjölk och enkelt komma åt bröstet, och det blir lättare för dig att upptäcka tidiga tecken på hunger och på så sätt vara säkrare på att barnet ammar tillräckligt ofta. Låt barnet dricka så mycket mjölk det vill från det ena bröstet innan du erbjuder det andra.

Det är även en god idé att låta en amningsrådgivare eller amningsspecialist kontrollera ditt barns suggrepp och positionering för att du ska kunna säkerställa att det ammar effektivt och att dina bröst töms ordentligt. Våra tips nedan kan även hjälpa till att lindra symptomen om du skulle få mjölkstockning.

Tips för att lindra mjölkstockning2

  • Se till att amma minst åtta gånger om dygnet.
  • Kontrollera att ditt barn tar korrekt suggrepp.
  • Försök att amma i olika ställningar.
  • Massera varsamt dina bröst under amningen för att de ska tömmas effektivt.
  • Pumpa ur lite mjölk innan du ammar, antingen för hand eller med en bröstpump, för att hjälpa till att mjuka upp din bröstvårta och göra det lättare för ditt barn att ta suggrepp.
  • Om dina bröst fortfarande känns hårda och fulla efter amningen, pumpa ur igen tills du känner dig bekväm.
  • Om ditt barn inte kan amma, pumpa ur istället. Pumpa ur tills dina bröst känns mycket mjukare – minst åtta gånger per dygn.
  • Försök att använda ”uppmjukning genom mottryck” (även kallat Cottermans handgrepp), en teknik som flyttar överflödig vätska bakåt i bröstet. En amningsrådgivare eller amningsspecialist kan visa hur du gör.
  • Om dina bröst läcker mjölk, ta en varm dusch eller tryck en varm, våt handduk mot bröstet precis innan du ammar eller pumpar ur för att lindra besvären och hjälpa mjölkflödet. Gör inte detta i mer än ett par minuter då för mycket värme kan förvärra svullnaden.
  • Om dina bröst inte läcker, applicera en kall kompress, en kyld gelkudde eller till exempel frysta ärtor inlindade i en duk mot brösten i tio minuter efter amningen för att minska svullnaden och lindra smärtan. 
  • Stoppa in rena kålblad innanför BH:n. Ja, du läste rätt! Många mammor tycker att det hjälper till att minska svullnad och obehag, och det finns även vetenskapliga bevis som styrker den här metoden.4
  • Ta antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel. Paracetamol och ibuprofen kan användas under tiden du ammar, även om ibuprofen är kontraindicerat för mammor med astma. Rådfråga alltid vårdpersonal och följ tillverkarens och apotekspersonalens anvisningar. Det är i allmänhet bäst att undvika aspirin – läs Amning när du är sjuk för mer information om vilka läkemedel du kan ta när du ammar.
  • Bär en amnings-BH med korrekt passform, och undvik byglar, eller – om det känns bra – bär ingen BH alls.
  • Hoppa inte över amningstillfällen och sluta inte att amma abrupt då det kan förvärra mjölkstockningen.

Sök läkarhjälp om du får feber5 på runt 38 °C eller högre, eller om ditt barn inte kan amma på grund av mjölkstockningen.

Och slutligen – försök att ha tålamod. Din kropp håller fortfarande på att vänja sig vid att producera mjölk och amma ditt barn. Mjölkstockningen bör snart avta i takt med att ni båda vänjer er vid amningen.

Referenser

1 Pang WW, Hartmann PE. Initiation of human lactation: secretory differentiation and secretory activation. J Mammary Gland Biol Neoplasia. 2007;12(4):211-221.

2 Berens P, Brodribb W. ABM Clinical Protocol# 20: Engorgement, Revised 2016. Breastfeed Med. 2016;11(4):159-163.

3 Affronti M et al. Low-grade fever: how to distinguish organic from non-organic forms. Int J Clin Pract. 2010;64(3):316-321.

4 Boi B et al. The effectiveness of cabbage leaf application (treatment) on pain and hardness in breast engorgement and its effect on the duration of breastfeeding. JBI Libr Syst Rev. 2012;10(20):1185-1213.

5 NHS Choices. How do I take someone’s temperature? [Internet]. UK: NHS Choices; updated 2016 June 29. Available from: www.nhs.uk/chq/pages/1065.aspx?categoryid=72