Amning under den första månaden: vad du kan förvänta dig

Vet du inte riktigt hur du ska bygga upp och upprätthålla din mjölkproduktion? Om du behöver hjälp eller bara vill veta vad du kan förvänta dig, läs vår guide om amning under första månaden

Breastfeeding support in the first month

Inlärningsprocessen under de första amningsveckorna kan kännas som en brant uppförsbacke, och om du känner dig överväldigad ibland så är du inte ensam. Amning dygnet runt är vanligt för de flesta mammor och hjälper till att bygga upp din mjölkproduktion, men det kan vara utmattande. Ha därför tålamod, sköt om dig själv och tänk på att det blir mycket lättare efter den första månaden när din mjölkproduktion har etablerats.

Hur ofta kan jag förvänta mig att amma?

Ditt nyfödda barn har en liten magsäck som växer snabbt för att kunna hantera din växande mjölkproduktion; från ungefär en aprikos storlek den första veckan, till ett stort hönsägg den andra veckan.1,2 Genom att ditt barn får den mjölk det behöver, när det behöver det, blir det lättare för barnet att åter nå sin födelsevikt och fortsätta växa.

Under dagen kan du förvänta dig att amma varannan till var tredje timme. På natten kan amningsintervallen bli längre – var tredje, fjärde eller kanske var femte timme, säger den internationellt erkända amningsrådgivaren Cathy Garbin. Kom emellertid ihåg att ingen dag är den andra lik, och detta gäller även för barn. Vissa barn ammar snabbt och blir mätta efter en kvart, medan andra kan amma i upp till en timme. – Jämför inte ditt amningsmönster med andra mammors, då kommer du antagligen att se stora skillnader.

Låt barnet vid varje amningstillfälle amma så mycket det vill från ena bröstet, och erbjud sedan det andra bröstet så att barnet kan fortsätta amma om det vill. När barnet är mätt släpper det taget naturligt och verkar avslappnat och nöjt, och kan till och med somna. Erbjud sedan barnet det andra bröstet vid nästa amningstillfälle. Du kan till och med använda en app för att hålla reda på vilket bröst du ska amma från.

Varför vill mitt barn amma hela tiden?

Den första månaden är vanligtvis den mest krävande när det gäller amning. Bara för att ditt barn verkar hungrigt hela tiden och ammar väldigt ofta, kanske var 45:e minut, innebär det inte att du producerar för lite mjölk.

Barnet behöver amma ofta för att initiera och bygga upp din mjölkproduktion under denna första månad. Detta bygger även grunden för en fortsatt god mjölkproduktion.3

Glöm heller inte att barn behöver ha ständig kroppskontakt med sin mamma. Allt starkt ljus och ljud från världen runtomkring kan te sig skrämmande i början, och barnet behöver denna nära kroppskontakt för att känna sig lugnt.

Sara, trebarnsmamma från Storbritannien, håller med: – Gråt är inte alltid ett tecken på hunger, ibland ville mina barn bara vara med mig, eller amma för att känna sig tröstade. Använd bärsele. Skaffa en sidospjälsäng. Titta inte på klockan hela tiden. Vila så mycket som möjligt. Städning är inte viktigt i denna fas. Be nära och kära sköta om dig. Inte i några få dagar, utan minst i sex veckor! Njut av de mysiga stunderna tillsammans med ditt barn och lyssna på din kropp.

Behöver mitt barn ammas enligt ett amningsschema?

Ditt barn är för ungt för att lära sig en amningsrutin, så glöm amningsschemat. Låt barnet amma när det själv vill istället.

– Visst kan du läsa böcker om hur du ammar enligt ett schema, men barn förstår inte vad som står i böckerna, säger Cathy. Varje barn är unikt. Vissa anpassar sig till ett schema och andra inte. De flesta hittar sitt eget schema efter en tid.

Vissa mammor säger att ett fast schema fungerade bäst för deras barn, men dessa barn tillhör troligtvis den lilla procentandelen som ammar naturligt var fjärde timme i vilket fall som helst. Vuxna äter och dricker i allmänhet inte samma sak, vid samma tid, varje dag. Så varför skulle ditt barn följa en så pass strikt rutin?

Det är istället bättre att ge barnet bröstet när det visar tecken på hunger. När det väl gråter har hungern pågått en längre tid, så titta istället efter tidiga tecken som att barnet slickar sig om läpparna, öppnar munnen, suger på fingrarna eller vrider på huvudet med öppen mun, vilket även kallas ”sökning”.4

Vad innebär mjölkutdrivning?

Vid början av varje amningstillfälle suger barnet snabbt på bröstvårtan för att stimulera utdrivningsreflexen som gör att mjölken drivs genom mjölkgångarna.5

Stimulering av bröstvårtorna gör att hjärnan frigör hormonet oxytocin, förklarar Cathy. Oxytocinet strömmar genom kroppen och får de små musklerna runt de mjölkproducerande körtlarna i bröstet i att dra ihop sig. Det vidgar även mjölkgångarna så att mjölken kan rinna till.

Om inte utdrivning sker kan inte mjölken rinna fritt. Det är en hormonell respons som kan hämmas eller stoppas av stress. Därför är det väldigt viktigt att du känner dig avslappnad och bekväm under amningen.

Forskning har visat att alla mammor har ett utdrivningsmönster under amningen, fortsätter hon. Oxytocin är ett kortvarigt hormon och kan verka under så kort tid som trettio till fyrtio sekunder i kroppen. Mjölken flödar och barnet dricker. Sedan avtar oxytocinet, du får ännu en utdrivning och barnet dricker igen, och så vidare. Det är därför barn tar korta raster under amningen – det är helt enkelt naturens gång.

Utdrivningen kan orsaka en kraftig pirrande känsla i brösten, men enligt studier känner 21 % av ammande mammor inte något alls, 5 förklarar Cathy: – Många kvinnor känner av den första utdrivningen, men inte de efterföljande. Oroa dig inte om du inte känner av utdrivningen eller inte känner igen symptomen, så länge barnet ammar som det ska.  

Hur vet jag om min mjölk räcker till?

Eftersom du inte kan se hur mycket mjölk ditt barn dricker när du ammar kanske du oroar dig för att mjölken inte räcker till. Uppmärksamma barnets och din kropps signaler.

När mjölken börjar rinna till kan du märka att barnet får ett långsammare sugmönster. Vissa mammor hör tydligt hur barnet sväljer mjölken, andra inte. Barnet visar om det fortfarande är hungrigt, så var uppmärksam på dessa signaler. Många barn kan kräva två eller tre amningsomgångar innan de är helt mätta.6

– När barnet har fått i sig tillräckligt med mjölk verkar det vara lite ”berusat”. Barnet slappnar av i kroppen och visar att det är mätt, säger Cathy. Du kan också se på blöjans innehåll om barnet verkar ha fått i sig tillräckligt. Vid det här laget producerar barnet fem eller fler kissblöjor om dagen och minst två bajsblöjor med mjuk, gul avföring – oftast mer.

Efter den första månaden ska avföringen hos barn som helammas se likadan ut varje dag (gulaktigt bajs med kornig och vattnig konsistens) tills du börjar introducera fast föda vid ungefär sex månader. Barnet kan bajsa en gång om dagen, var annan, eller var tredje dag, och vissa barn mer sällan än så.7

När ska barnet ha återfått sin födelsevikt?

De flesta nyfödda går ner i vikt de första dagarna efter födseln. Detta är helt normalt och inget att oroa sig över. De flesta tappar 5 till 7 % av sin födelsevikt, vissa kan tappa så mycket som 10 %. Vid tionde eller fjortonde dagen har emellertid de flesta barnen återfått sin födelsevikt. Under de första tre till fyra månaderna förväntas barnet i genomsnitt gå upp minst 150 gram i veckan. Men faktum är att barn kan ha en mycket snabb tillväxt under vissa perioder och en långsammare tillväxt andra perioder. Barnets allmänna tillväxt och hälsotillstånd övervakas därför regelbundet av vårdpersonal.7,8 

Om du är orolig över barnets hälsa, eller om barnet visar tecken på uttorkning (såsom mörkgul urin, ingen avföring i mer än 24 timmar, ihopsjunken fontanell (det mjuka området på barnets hjässa)), gulsot, apati, slapphet och dålig aptit (t.ex. fyra till sex timmar utan amning) ska du söka läkarhjälp omgående.7

Vad innebär klusteramning?

Klusteramning är när barnet ammar väldigt ofta med kortare pauser.6 Detta sker vanligtvis mer intensivt mellan 18.00 och 22.00, då många barn är oroliga och har behov av kroppskontakt. Mammor rapporterar att detta oftast sker när barnet är två till nio veckor gammalt. Detta är ett väldigt normalt och vanligt beteende hos friska barn som för övrigt är nöjda under resten av dagen och som ammar och går upp i vikt som de ska.9

Barnet kan klusteramma eftersom det genomgår en utvecklingsmässig spurt och vill känna sig tryggt, tröstat och älskat. All stimulans som barnets växande hjärna utsätts för kan göra att barnet har svårt att varva ner eller känner sig överväldigat.9 Barn som är uttröttade kan behöva hjälp att lugna ner sig och slappna av. Då är amning kanske det som fungerar allra bäst, eftersom det inte bara är ett sätt att få mat, utan även ett sätt att få smärtlindring och att frigöra må-bra-hormoner.10

– Ingen hade berättat för mig om klusteramning, och efter tio dagar var jag helt förtvivlad och trodde att min mjölkproduktion inte täckte barnets behov, berättar Camilla, enbarnsmamma från Australien. Det var en förvirrande period. Jag fick rådet att pumpa och mata extra, tills jag ringde till Australian Breastfeeding Association. De förklarade vad som pågick och att det inte handlade om ett problem med mjölkproduktionen.

Kom ihåg att detta endast är en tillfällig fas. Försök att göra i ordning din kvällsmåltid under dagen då barnet sover, så du bara behöver värma upp den när klusteramningen pågår. Få om möjligt hjälp med att hålla och vagga barnet så att du kan koppla av. Om du inte har möjlighet att få hjälp och du känner att du inte riktigt klarar av det kan du placera barnet i spjälsängen, slappna av i ett par minuter och gå sedan tillbaka och håll barnet igen.

Be din partner, andra familjemedlemmar eller vänner att hjälpa till med hushållet, måltiderna eller med de äldre barnen om det behövs. Om du har möjlighet kan du även hyra in personal som hjälper dig med hushållssysslorna. Försök att vila, äta och dricka ordentligt.

– Min dotter brukade sova mycket under dagen och började sedan klusteramma från ungefär 23.00 till 05.00, vilket var utmattande, säger Janelle, enbarnsmamma från USA. – Min man försökte lätta på bördan när han kunde: han städade, lagade mat, tvättade, bytte blöjor, lät mig sova när så var möjligt, och försäkrade mig alltid om att vi gjorde vårt bästa.

Om du oroar dig över amningens intensitet är det en god idé att söka hjälp. – Besök en amningsrådgivare eller amningsspecialist för att ta reda på om det finns ett underliggande problem, förklarar Cathy. Frestas inte av idén att mata extra med modermjölksersättning (såvida inte detta rekommenderas av vårdpersonal) tills du har hittat orsaken till problemet. Det kan vara så att du inte producerar tillräckligt med mjölk, men det kan även vara så att barnet inte kan amma effektivt.

När börjar amningen bli lättare?

Den tidiga amningsfasen är kort och speciell, och ibland känns det överväldigande, men det blir lättare! Vid slutet av den första månaden har din mjölkproduktion etablerats och ditt barn bör nu kunna amma mer kraftigt och effektivt.2,3 Eventuella problem med barnets suggrepp bör ha gått över, och din mjölkproduktion är mer effektiv, vilket innebär att eventuell ömhet eller eventuellt läckage nu börjar avta.

– Det är som tuffast under de första fyra till sex veckorna, sedan börjar saker och ting att lugna ner sig, säger Cathy. Och när du väl är framme vid tre månader börjar amningen bli riktigt enkel – mycket enklare än att rengöra och göra i ordning en flaska. Ha bara tålamod!

Och ju längre du fortsätter att amma, desto längre kan du njuta av alla fördelar – du sparar pengar på modermjölksersättning och sover bättre,11–13 ditt barn14 får ett starkare immunförsvar och du får ett bättre skydd mot vissa former av cancer.15

– När det känns som att du inte orkar mer, ta det en dag i sänder, och en amning i sänder, säger Hannah, enbarnsmamma från Storbritannien. Jag var säker på att jag aldrig skulle orka fram till åtta veckor. Nu vid sjuttonde veckan tycker jag att amning är enkelt.

Ta reda på mer om nästa steg i din amningsperiod i Amning efter första månaden: vad du kan förvänta dig

Referenser

1 Naveed M et al. An autopsy study of relationship between perinatal stomach capacity and birth weight. Indian J Gastroenterol.1992;11(4):156-158.

2 Neville MC et al. Studies in human lactation: milk volumes in lactating women during the onset of lactation and full lactation. Am J Clinl Nutr. 1988;48(6):1375-1386.

3 Kent JC et al. Principles for maintaining or increasing breast milk production. J Obstet, Gynecol, & Neonatal Nurs. 2012;41(1):114-121.

4 Australian Breastfeeding Association [Internet]. Feeding cues; 2017 Sep [cited 2018 Feb].

5 Kent JC et al. Response of breasts to different stimulation patterns of an electric breast pump. J Human Lact. 2003;19(2):179-186.

6 Kent JC et al. Volume and frequency of breastfeedings and fat content of breast milk throughout the day. Pediatrics. 2006;117(3):e387-395.

7 Lawrence RA, Lawrence RM. Breastfeeding: A guide for the medical profession. 7th ed. Maryland Heights MO, USA: Elsevier Mosby; 2010. 1128 p.

8 World Health Organisation. [Internet]. Child growth standards; 2018 [cited 2018 Feb]

9 Australian Breastfeeding Association. [Internet]. Cluster feeding and fussing babies; Dec 2017 [cited 2018 Feb]

10 Moberg KU, Prime DK. Oxytocin effects in mothers and infants during breastfeeding. Infant. 2013;9(6):201-206.

11 U.S. Department of Health & Human Services [Internet]. Surgeon General Breastfeeding factsheet; 2011 Jan 20 [cited 2017 Feb]

12 Kendall-Tackett K et al. The effect of feeding method on sleep duration, maternal well-being, and postpartum depression. Clinical Lactation. 2011;1;2(2):22-26.

13 Brown A, Harries V. Infant sleep and night feeding patterns during later infancy: Association with breastfeeding frequency, daytime complementary food intake, and infant weight. Breast Med. 2015;10(5):246-252.

14 Hassiotou F et al. Maternal and infant infections stimulate a rapid leukocyte response in breastmilk. Clin Transl immunology. 2013;2(4).

15 Li DP et al. Breastfeeding and ovarian cancer risk: a systematic review and meta-analysis of 40 epidemiological studies. Asian Pac J Cancer Prev. 2014;15(12):4829-4837.