Lösningar på fem amningsutmaningar efter den första månaden

Experttips på hur du bemöter fem av de vanligaste amningsutmaningarna som kan uppstå efter den första månaden.

Breastfeeding problems after one month
Medela expert Cathy Garbin
Cathy Garbin, child health nurse, midwife and lactation consultant:
Cathy har jobbat som forskningsassistent vid erkända Hartmann Human Lactation Research Group i sju år och samtidigt stöttat ammande mammor i hemmen och på sjukhus. Tvåbarnsmamman jobbar fortfarande med familjer, leder studiedagar för vårdpersonal och håller föredrag på internationella konferenser.

Nu när du och ditt barn har upprättat en rutin och vet hur ni ska göra verkar alla amningsproblem som ni har haft vara ett minne blott. Men visst kan det fortfarande finnas överraskningar längs vägen. Här är mina råd om hur du bemöter amningsproblem som kan uppstå framöver.

Utmaning 1: Jag måste vara borta från mitt barn.

Oavsett om du ska på en social träff, ut och resa eller gå på läkarbesök kan du vid något tillfälle behöva vara borta från ditt ammande barn.

Lösningar

  • Pumpa mjölk så att en vårdgivare kan mata ditt barn. Nu när amningen har etablerats kan du pumpa ur bröstmjölk och förvara den i kylskåpet eller frysen. Du kanske behöver prova dig fram för att hitta en tidpunkt på dagen då det lämpar sig att pumpa ur – vissa mammor tycker att det är mer effektivt att pumpa på morgonen när barnet har sovit lite längre. Andra mammor tycker det är bäst att pumpa ur en timme efter amningen, åsikterna skiljer sig åt. Bli inte besviken av den lilla mängd som du får ut i början – du kommer antagligen att behöva pumpa två till tre gånger för att få tillräckligt med mjölk för en enda matning. Precis som med amningen kan det ta lite tid innan din kropp effektivt driver ut mjölk.
  • Ta med dig bröstpumpen om du kommer att hoppa över ett amningstillfälle. Du behöver pumpa ur mjölk om du ska vara borta i mer än ett par timmar, även om det finns bröstmjölk till ditt barn hemma. Pumpa ur lika ofta som du skulle ha ammat för att upprätthålla din produktion och undvika obehag. Se till att pumpa med regelbundna intervaller under dagen och undvik att vänta tills brösten är riktigt fyllda.1 De flesta elektriska bröstpumpar kan även drivas med batteri så att du inte behöver ha tillgång till ett eluttag.

Utmaning 2: Hur gör jag med amningen när jag återvänder till arbetet?

Om du ska återvända till arbetet kommer du antagligen att vara borta från ditt barn längre och oftare, därför är det ännu viktigare att hitta sätt att hantera amningen och urpumpningen så att det passar er båda. Som vi nämnt ovan kan du bygga upp ett lager av urpumpad mjölk innan du går till arbetet och sedan pumpa regelbundet när du är där, för att upprätthålla produktionen, förebygga obehag och se till att ditt barn har tillräckligt med mjölk till nästa dag. Många arbetsplatser är anpassade för mammor som pumpar, och moderna bröstpumpar är effektiva och tillförlitliga. Om du arbetar regelbunden arbetstid eller deltid kan du fortfarande amma ditt barn direkt före och efter jobbet, samt under natten.

Lösningar

  • Pumpa lika ofta som du skulle ha ammat barnet, eftersom detta hjälper till att upprätthålla din mjölkproduktion samt förebygger obehag och minskar risken för blockerade mjölkgångar, mastit och stockning.1
  • Prova med dubbelpumpning. Dubbelpumpning halverar urpumpningstiden och driver i genomsnitt ut 18 % mer mjölk än urpumpning från ett bröst i taget. Mjölken har även ett högre fett- och energiinnehåll.2
  • Samla ihop ett paket till arbetet som innehåller en bröstpump, förvaringspåsar för bröstmjölk, samt en BH för handsfree-pumpning om du tänker använda en sådan. Du kommer även att behöva en kylväska där du transporterar mjölken.
  • Ta reda på dina rättigheter. I många länder har kvinnor laglig rätt att pumpa och förvara sin bröstmjölk säkert på arbetsplatsen. Diskutera möjligheterna för urpumpning på arbetet med din arbetsgivare innan du återvänder till arbetet, så båda parter är förberedda.

Utmaning 3: Jag tror att mitt barn tröstammar

Ibland kan det kännas som om ditt barn suger på din bröstvårta för att trösta sig, och inte för att dricka mjölk. Glöm inte att amning inte bara handlar om föda, det är även ett sätt för barnet att trösta sig. ”Icke-näringsmässig sugning” (där barnet suger på bröstet utan att dricka mjölk) gör att barnet kan lugna ner sig och slappna av. Plötsliga och mer frekventa eller längre amningsomgångar kan emellertid innebära en för liten mjölkproduktion – detta är dock mindre troligt om barnet går upp i vikt och producerar det förväntande antalet kissblöjor och bajsblöjor om dagen.

Lösning

  • Ha tålamod. Ditt barn behöver din uppmuntran, så ta det lugnt och ge barnet det stöd det behöver. Denna tröstamningsperiod varar vanligtvis inte så länge, och det hjälper ditt barn att känna sig tryggt och älskat – det allra bästa du kan erbjuda ditt barn.

Utmaning 4: Jag vill skifta från delamning till helamning

Bröstmjölk har så många fördelar för dig och ditt barn och därför är det värt att försöka skifta till helamning, men om du inte har ammat ofta kan din mjölkproduktion vara låg. Om du endast har delammat under ett par veckor kan du fortfarande öka din mjölkproduktion – vänd dig till amningsrådgivare eller amningsspecialist som kan hjälpa dig genom denna process. Detta är en väldigt individuell process och är beroende av många faktorer. Ge inte upp, varje droppe mjölk som du kan ge ditt barn är värdefull.

Lösningar1,3

  • Öka din mjölkproduktion. Uppmuntra ditt barn att amma ofta; ju mer mjölk barnet dricker, desto mer mjölk producerar du. Du kan även pumpa extra, som vi beskrivit ovan – dubbelpumpning i synnerhet kan hjälpa till att öka din produktion ytterligare.
  • Njut av mycket hudkontakt. Precis som när ditt barn är nyfött underlättar nära kroppskontakt flödet av hormonet oxytocin, som i sin tur utlöser din mjölkproduktion. Ännu en fördel är att hormonet gör att ni båda känner er avslappnade och lugna.
  • Trappa ner modermjölksersättningen gradvis. Låt dig inte lockas av tanken på att sluta helt tvärt. Om du har extramatat efter varje amningstillfälle kan du övergå till att göra det vid vartannat amningstillfälle under tiden som din mjölkproduktion ökar. Håll ett öga på barnets blöjor och viktökning under denna övergångsperiod. Barnet kanske vill amma oftare i början, vilket är helt normalt.
  • Arbeta ihop med amningsrådgivare eller amningsspecialist. De kommer att guida dig och göra att du känner dig mer säker på att ditt barn får i sig allt det behöver.

Utmaning 5: Mitt barn har ingen lust att amma längre

Om ditt barn har ammat entusiastiskt fram till nu men plötsligt vägrar amma utan uppenbar anledning, kallas det för ”amningsstrejk”. Du kanske antar att barnet är redo för fast föda eller att din mjölk inte är tillfredsställande, men detta är föga troligt. Istället kan det bero på att barnets syn håller på att utvecklas, och att världen runt omkring distraherar från amningen. Eller så kanske barnet har skrämts upp under amningen, reagerar på ett avbrott i rutinen, är täppt i nästan eller har ömt tandkött eftersom tänderna börjar komma fram. Det som du uppfattar som minskad amningslust kan helt enkelt bero på att ditt barn ammar på ett effektivare sätt, så att amningen går snabbare än förut.

Lösningar

  • Ha tålamod. Amningsstrejker är ofta tillfälliga och varar bara några dagar. Se under tiden till att ditt barn får all den näring det behöver genom att mata det med urpumpad mjölk.
  • Dra dig undan till en lugn plats med så få distraktioner runtomkring som möjligt. Ditt barn kanske har lättare att amma ordentligt om det kan koncentrera sig och känner sig avslappnat.
  • Kontrollera din amningsposition. Om ditt barn är obekvämt eller inte kan vrida på huvudet så att det kan andas under amningen kanske det vägrar amma.
  • Håll igång din mjölkproduktion genom att pumpa. Försök att ge ditt barn den utpumpade bröstmjölken med hjälp av nappen Medela Calma.
  • Börja inte mata med modermjölksersättning eller fast föda. Om du matar extra med modermjölksersättning kan din egen mjölkproduktion minska, vilket gör att situationen förvärras. Så länge ditt barn dricker urpumpad mjölk regelbundet, växer normalt, och kissar och bajsar som förväntat så ska du inte oroa dig. Introducera inte fast föda om ditt barn är yngre än sex månader, eftersom barnets matsmältningssystem är känsligt och kanske inte kan hantera det ännu.
  • Amma aldrig med tvång. Försök att slappna av tillsammans med ditt barn, njut av hudkontakt och kramar, erbjud barnet bröstet ofta och låt det självt försöka ta suggrepp vid bröstet. Hudkontakten frigör även hormonet oxytocin som underlättar urpumpningen.4

Läs mer: Amning: Vad du kan förvänta dig efter den första månaden

Referenser

1 Kent JC et al. Principles for maintaining or increasing breast milk production. J Obstet, Gynecol, & Neonatal Nurs. 2012;41(1):114-121.

2 Prime DK et al. Simultaneous breast expression in breastfeeding women is more efficacious than sequential breast expression. Breast Med. 2012;7(6):442-447.

3 Amir L. Breastfeeding managing ‘supply’ difficulties. Aust fam physician. 2006;35(9):686.

4 Moberg KU, Prime DK. Oxytocin effects in mothers and infants during breastfeeding. Infant. 2013;9(6):201-206.